Två spelande folk

Två spelande folk Holland och Sverige
________________________________________
Grunden för den Holländska Tulpanmanin var brist på tulpanlökar, men ingen brist på sparsamt folk och med stort intresse för hasardspel. (som i Sverige vad gäller spel)

Det fordrades även att folket organiserades och att girigheten
exploaterades.

Handelsplatser skulle etableras och en marknad skulle skapas bland breda folklager.

Ett kompensationsbehov skulle finnas och ett alternativ till hårt arbete.

En underliggande marknad (tulpanlökar) (aktier) skulle skapas.

Likheten finns när det gäller grunden till varför svensken idag och i högre grad före år 2 000 blev trollbunden av Ericssonaktier, Framfab aktier eller vilka namn aktierna hade.

I Holland kunde objekten heta Semper August och den kunde köpas för 5 500 Gulden år 1633, men för 10 000 Gulden
år 1637, då en blygsam värdeökning jämfört med många
Internetlökar till aktier åren 1996 - 2000.

Holländsk medelklass hade årslöner kring 1 000 Gulden per år
och fattigt folk behövde 280 Gulden per år för en fempersoners familj och för att hålla svälten borta.
35 st svältlöner för en Semper August den riktigt fina löken.

Den välbärgade köpmannen med 3 000 Gulden per år i inkomst skiljer sig inte mycket från svensken 200 000 kr per år och
den välbeställde krämaren från Gnosjö med lön lite fördelat
2 miljoner på hela familjen för att få skatten lite lägre.
Nyckelord 10 gånger mer.

Ändå 6 miljoner för en lök i dagens mått.
Den rikaste man kunde hitta hette då i Holland Jacob Poppen
och där graverade man på gravstenen 500 000 gulden.
En modern svensk sådan sten?
330 miljoner SEK om proportionen ska behållas.

Så i modern upplaga kan förnamnet mycket väl vara Fredrik
och efternamnet Lundberg och bostaden ligger inte i Haarlem
och i trädgården lyser få Tulpaner, men i deklarationen lyser fler
aktier.

18 år före år 2000 var vår svenska aktiehandel mycket lugn.
Det var mest Fredriks far och hans bröder som handlade då.
Svenska folket hade inte hört talas om fonder.
Men i Holland hade de välbeställda handlat Tulpaner för dess skönhet och sålt mellan sig.

Vid foten av Pamirbergens sluttning växte kring 120 arter med tulpaner gratis (vilda) men det var då kring 900 - 1 000 talet dessa började spridas på olika sätt och vis.
Till Persien 1050, Balkan 1400, Turkiet 1500, Augsburg 1550,
Wien 1572, England 1582, Frankfurt, Sydfrankrike 1598.

Aktiefonder 1950 England, USA 1960, Sverige 1980 talet.
Vissa likheter men ändå inte.

Franskfödde Carolus Clusius f. 1526 d.1609 fick epitetet
Tulpanens fader efter sin medverkan, att införa den till Holland.
Han dog året efter den stora Tulpanmanin som grep Paris
år 1608 och år 1907 så var den aktiebaserade varianten
i full fart både i Sverige och USA. I USA slutade det
med "The Riche mans Panik" när den mer välbeställda delen av aktiesparare sålde i flock.

I Holland var år 1620 den välbeställda delen av folket i full färd med att byta Tulpaner med varandra och i Sverige 1982 så gillade man inte aktier i breda folklager, och man visste på bredden i Holland 1620 lika mycket om Tulpaner som svensken visste om
aktiefonder år 1982.

I Holland hette aktiemäklare klart rhizotomer (av grekiska rotskärare) och många stod inte särskilt högt i kurs.
De sålde klart tulpanlökar och inte aktier.
Åren 1600 - 1630 fasades rhizotomerna ut och apotekarna
kom med i leken och i Sverige 1980 tidigt, sålde man inte många tulpaner över disk, men ritningar låg klara för aktiefonder.

År 1993 var den svenska fondhandeln i full swing och reklambyråer kunde bevilja höga löner till sina "copyduktiga" medarbetare. rekordet kom lite senare med 1 miljard från staten
som sålde 50 lappar för 100 kronor till den breda massan när
Telia blev mångas första enskilda aktie. Hoppsan 84 blev 42 i kurs.

7 feta år följde både i Sverige 1993 - 2000 och i Holland
1630 - 1637.

I Holland kulminerade Tulpanmanin 1637 och i Sverige år 2000.
Likheten med Holland gällde även slutfasen på 2 - 3 månader
när folk köpte tulpanlökar och i modern upplaga Internet och telekommunikationsaktier till priser som ingen upplevt tidigare.

I slutet välde de aningslösa in på marknaden och stora horder både i Holland februari 1637 som december 1999 till mars år 2000.
I Holland hade Florister kommit in på marknaden, en mellanhand
och i Sverige hade Fondbolagen kommit in som en mellanhand och med ett enda intresse. Bara tjäna på förmedlingen.

I Holland kom fondsäljare till och de hette klart inte det utan
"Värdshusvärdar" och där kunde överbuden lämnas in på
Tulpaner under auktionsliknande former, som om det var
en Internetfond man bjöd på flera hundra år senare.

I Holland hette ett Värdshus "Gyllene Druvan" och i Sverige
pressades Skandia på Bonus till vissa direktörer med
tulpaner på skrivborden och optionskontrakt i sedelpressen.

I Sverige år 1999 jagade man flykten från kvalité, småbolagsaktier
och i Holland köpte man det ingen ville ha för några år sedan.
Admiral de Man för 15 Gulden medan man köpte en mans budskap från Framfab för över 15 kronor.
Admiral de man gick upp till 175 Gulden som mest, men då fick
man en hel lök och i Sverige fick köparen en hel Framab aktie, en andel i en dröm om Internet och enkel (arbetsfri) rikedom.

Men ytterst få (10 st) hade råd att handla med Semper August
lökens pris 10 000 Gulden, 30 års försörjning för en arbetarfamilj.
Men många i Sverige hade råd att handla Framfab, och nu har de
råd att köpa Unibet och lite körsbärsliknande Cherry.

Böldpesten härjade i Holland åren 1633-37, dödsfallen drev upp löneläget i spåren av bristen på arbetskraft.
I Sverige drevs bristen på IT tekniker upp lönerna som kunde
delvis användas till fler aktieköp, som i Holland i grund och botten.

Holländaren var genuint spelsugen, sparsam och riskvillig.
Mer pengar, mer inköpta tulpanlökar, och högre priser på dem.
Mer IT löner och mer IT aktier för det var väl det som skulle
blomma ut. Det gjorde de ju båda de underliggande objekten.

Om Sverige har 200 st fondbolag det får man söka efter på
Internet, men i Holland kunde man dricka sig berusad samtidigt
som man köpte lökar på värdshuset "Djävulen i Kedja".
Något kedjbrevsliknande blev en del fonder, och särskilt
från Länsförsäkringar Internetfonden som såldes strax bortom
krönet på det sista andetaget för den modernare Manin.

I Holland slutade man att bry sig om den egentliga underliggande
löken. Lökar som tidigare hade kastats på dynghögen gick bra att sälja till bönder, hantverkare och många som kom in alldeles för sent i marknaden, med sin handpeng i form av boskap (bönder).
I Sverige gick det bra med PE 200 aktier i vilken Teknologifond som helst. Courtagen luktade inte dynga just då.

Paniken kom i Holland när en helt vanlig dag med handel på ett
av värdshusen gick fel. Ingen bjöd längre på lökarna.
Det tog bara veckor innan paniken var total och 90 - 95 %
av värdet var borta.

Hela den spekulativa delen var helt borta efter 2 - 3 månader.
Belånade (hårt) spekulanter gick i KK och stora tragedier
uppenbarades. Årstakten på förluster låg kring minus 76 % per år.

Lite längre fram år 1643 såldes Admiral van der Eijchen för
220 Gulden, men år 1637 kostade löken 1 345 Gulden.
83 % värdefall och i Sverige såldes Ericsson för 153 kronor och hela veckan just nu för kring 20 kronor dvs 86 % värdefall.

Just nu i USA har det aldrig förekommit sådan volym handlade
micro och småaktier med dålig lökstatus om det varit i Holland.
Den som trodde aktiemanin var över år 2000 kan nu se på
300 % högre volym handel än år 2000 (Nasdaq OTC:BB listan)

I Holland var volymen handlat så uppskruvat att rekorden
låg kring 10 ägare till samma lök per dag.
Åren 1633 - 1637 en total Holländsk handelsvolym på
40 miljoner Gulden. Så mycket pengar som inte ens fanns.
Samtidigt rasade en Fransk Tulpanmani som även föll.

Sommaren år 2002 föll även mycket aktiefonder samtidigt när
småsparare, fondsparare och försäkringsbolag sålde allt för
många aktier simultant. År 1999 sålde 100 st svenska IT
insiders sina Internetaktier relativt simultant för i snitt
100 miljoner var. I Holland hann många av Tulpan insiders
sälja till de breda folklagren före februari 1637.