youtu.be/zF4Mm9Z9RQI

SE film på Youtube (klicka ovan på länk)

Gamla tider (Inkomster-priser-skatter)

(klicka på länk till Youtube klipp)

Mer lönande, att köpa och omväxlande sälja aktier, än att behålla dessa aktier långsiktigt. Här exempel på en 7 årsperiod med USA aktier år 1997 till 2004. 70 % av dagens handel är datorstyrd och drar nytta av dyra dataprogram som småsparare inte har tillgång till. Är du småsparare så kan du känna dig lite lurad varje gång du köper aktier / aktiefonder.

172 000 gånger värdet vid köp och sälj metoden jämfört med behåll hela tiden 0 % värdeökning.

South Sea Bubblan och Mississippi Bubblan

Även dåtidens skarpa hjärnor drogs med i investeringsmanin.

Sir Isaac Newton kunde beräkna mycket rent vetenskapligt, men inte graden av girigheten hos människan.

South Sea Company 1711 - 1850

År 1720 för att finansiera kriget mot Frankrike (7 miljoner pund)
fick South Sea bolaget att vara underwriter till den Engelska
statsskulden. 30 miljoner pund skulle ge 5 % ränta från staten.
På ganska kort tid steg priset på bolagets aktier med 10 gånger.

Bolaget hade 1711 - 1718 fler tokiga affärsplaner än bolaget
hade intäkter.
Den mest kända:

En affärsplan som så småningom ska göras känd för den som
investerade (alltså, sänd oss pengarna först)

Bolaget hade monopol på handel med spanska Sydamerika.
Men några resor dit gjordes inte före år 1717.
Tillståndet mellan England och Spanien försämrades rent politiskt
år 1718, vilket försämrade framtidsutsikterna i Sydamerika.

Bolagets ledning struntade i verkligheten och tog in nya pengar
(2 miljoner pund) år 1717.
År 1719 kom så draget att köpa mer än 50 % av Englands
statsskuld (lånet på 30 981 712 pund) till 5 % ränta till år 1727
och 4 % därefter.

Englands totala statsskuld var år 1719 summa 50 miljoner pund.
(18,3 av 3 stora bolag, 3,4 Bank of England, 3,2 East India Co.,
11,7 South Sea Co., privata ägare 16,5  och olika lån på
15 miljoner med löptider 22 år och 72-87 år)

För att blåsa upp kurserna ytterligare lanserads lån från bolaget till
köpare av aktierna (augusti 1720).

I dagens Power Point finns grafen över kursen uppgång och fall.
Upp som en sol och ner som en pankaka.
Även spekulanterna i bolagets affärsplan som inte avslöjades
och där 2 000 pund investerats blev blåsta på konfekten.
(se ovan)

Bolagets ledning blev fängslade och över hela landet hade olika
personer i flera samhällsgrenar förlorat alla sina pengar i bolaget.
Belånade fastigheter kunde inte behållas, där spekulanter belånat
hus och hem.

Inom politiken var det över 500 personer indragna och 112 st
var delägare i bolaget.
År 1721 hade flertalet entledigats från sina offentliga uppdrag.
Även Kungen Georg 1 blev indragen genom att två av hans
älskarinnor hade förlorat stort på sina spekulationer i bolaget.
Allmänheten fick tag i historien och anklagade direkt kvinnorna
för händelsen. (det gamla vanliga, alltid någon annans fel)

År 1929 års goltupp (USA den Stora Börskraschen) hette
då Roger Babson. (varnade för aktiebubblan i USA)

Den som från början var emot upplägget och kritisk till
1700- talets variant hette Robert Walpole.
Han fick uppdraget "Städgumma".
Skulderna sopades över till Bank of England och The Sinking Fund.
Ungefär som ett konto för delar av den framtida BNP, tills
skulderna var lösta.

South Sea bolaget rekonstruerades och avfördes först år 1850.
Rena bedrägerier startades och genomfördes genom att olika
bolag startades för olika affärsplaner.
Den modernare år 1929 kraschen innehöll liknande inslag med
långa kedjor med ägande i holdingbolag i flera led efter
ett bolag som grundats och ägde stamaktier.

Ännu modernare dot.com 1999 bedrägeriet innehöll samma
tänkande. Affärsplaner med framtidsverkan och inga intäkter.
Mellan 0 - 5 % brukar bli kvar vid botten av prisnivån efter
bubblan brustit.

John Law, Mississippi Co. 1717-20
Johan Law köpte en kontrollpost aktier.
Fick 25 års monopol på handel (av Franska staten) med
Västindien och Nordamerika.

Bolaget Compagnie des Indes bildades och som sedan köpte
banken Banque Royale (som grundats år 1716 av Law)
Law triggade marknaden med handelslöften och vinster från
framtida handel med Lousiana, Nordamerika.

Aktiepriset steg från 500 livres till 15 000 år 1719 till
sommaren 1720.
Kursen var tillbaka till 500 livres år 1721.

Beräknat 15 000 livres och 500 000 st aktier och
ett bolagsvärde på 7 500 000 000 livres.
År 1700 var Frankrikes hela balansomslutning för utgifter
150 000 000 livres och det var klart luft i värderingen (50 gånger)
mer värt än landets kostnader.

År 1719 hade Frankrike offentliga skulder på 1,6 biljoner livres.
Efterfrågan på aktier var hög och, så köptes skuldberget
1,6 biljoner livres av bolaget före kurskraschen år 1720.

Motsvarande räntan 5 % från Engelska staten var här 3 %.
Frankrike däremot hade sålt in 100 % av statsskulden till
Law bolagen.
Kursrekorden i Compagnie des Indes kom några månader
tidigare än i den Engelska upplagan. Kursrekord blev 18 000 livres
och från 500 livres vid första utprångling av aktier.
3 500 % uppgång.

Gissningsvis hade Frankrike trollat bort 200 - 400 % skulder
i förhållande till BNP eller räknat på årlig budget 1 000 %.

Skydd för konkurs (regler) (12 månader) finns i USA idag och
fanns då i Frankrike år 1721 då bolaget tog skydd till år 1722.
År 1723 var bolaget åter i full gång med nya kungliga privilegier
(tobakshandel, kaffe och lotterier) Bolaget kunde kalla på nya
pengar från marknaden (obligationer gavs ut).
Redan år 1720 hade 66 % av John Laws aktier i bolaget, konfiskerats av hans fiender.

Från år 1726 - 1746 flödade kapitalet in i bolaget från
exportaffärer.
År 1770 förstatligades bolaget via köp och slaktvärdet
var bara 30 miljoner livres. Kungen av Frankrike godtog
att betala bolagets totala skulder. Likvidering av bolaget
tog till år 1790.

Totaleffekten genom kraschen var att många spekulanter
både i Frankrike och Europa blev ruinerade.
Förtroendekrisen spred och träffade även andra bolag i Europa
och dessa gick i konkurs.

John Law dog utfattig år 1729 (Venedig, Italien)



STYCKAT LAND

Anders Dernback

Fantasi om hur Sverige styckas upp. Norra Sverige blir Ryssland, mellersta Norge och södra delarna blir Danmark.
Sverige var historiskt inget land, men blev ett enat land. Sverige och Finland var ett enda land i över 600 år. Danmark ägde delar av södra Sverige fram på 1600-talet. Ryssland har haft nära överhöghet över Finland ,med början under 1800-talet. Sverige efter Karl den XII:s död i Norge var slutet på en "Stormaktstid" År 1905 bröts Norge ur en tidigare union med Sverige. Visst tror ett fåtal, att Sverige skulle kunna försvinna som nation? Därför är det särskilt fängslande att läsa om hur risken för det skulle kunna öka.

INTRODUKTION

FIXARNA & TRIXARNAS RIKE
Sverige, landet där flera medborgare genom fixande, och trixande försökte undvika märkliga och extrema skatter. Där extrema bidrag, och lösa regler fick andra konsekvenser.
Vi får följa en familj med fyra bröder, och deras vidare öden genom livet. Händelserna börjar ganska städat, men under ytan kokar problemen. Dessa växer allt mer, tills allt går över styr. Landet Sverige kommer in i en politisk kris, och till slut sker det närmast otänkbara. Landet styckas genom politiska beslut efter en folkomröstning. Norrland tillfaller Ryssland. Norge får de mellersta delarna, samt Göteborg och Stockholm. Danmark får tillbaka Skåne, Halland, Blekinge och får även Småland.

 KAPITEL 1

Kapitel 1
Per Göransson gillade det inte. Varför skulle Melker tvunget hålla hela det här kalaset?
Skärgården var visserligen vacker vintertid, men gården i Sörmland var ju klar redan i nästa vecka.
”Melker har du en öppnare?”
” Har lite magsyra att skölja bort, du vet ju stressen med Freja Larsson tog hårt.”
” Fick misstanke om brott i miljölagen kring bygget i Sörmland också.”
” Visst jag har en öppnare här, fick den av Dag du vet, efter safarin i Sydafrika förra året”
”Vad fräckt med en kniv i noshörningshornet.”
” Melker, hur har du det med Petter Larsson?”
” Det var ett hårt slag.”
” Ja, händerna i syltburken, blir tufft med varumärket Fondbolaget Scandinavia.”
”Du, Melker såg Du landningen med försvarets helikopter, så nära vi lyckades komma flygelbyggnaden?”
” Jo, men Du Per, jag var på Kastrup i förra veckan.”
” Danskarna är för kul, hörde hur en ganska överviktig rödhårig kille i 30 årsåldern drog en vits för sin kvinna, hon liknade ett russin i ansiktet.”
” Jo, vad är det för likhet mellan, att råna en värdetransport, och att råna en transport av Per Göransson?”
”Den Du Per, kan Du?”
” Nja det är väl något med att det är svårt att veta tidtabellen?”
” Nä, om man rånar en värdetransport får man tag på 12 miljoner i kontanter, och om man rånar Per Göransson, så får man bara 12 miljoner i skuld.”
”Va, men det är ju inte en likhet.”
” Hur menar Du Melker?”
” Jo, Per, det är ju efter händelsen helt klart, att i båda fallen är man skyldig 12 miljoner, eller hur, skrattade Melker fram?”
”Djävla danskar, först dumpar man yngre invandrare i Skåne, och nu sprider man dynga genom dåliga vitsar.”
” Men Per, lugna Dig, tänk på hjärtat det var ju en bit, att gå till sviten på Sandhamns Hotell!” ”Vi får gå in till tjocka släkten igen, inte för att vi hade blivit saknade eller vad tror du Per, om vi gått genom isen som Karl den X Du vet?”
” Vad menar du Melker?”
” Hur har han med Sandhamn att göra?”
” Kom nu Per så går vi in, glöm det där sista, det tar för lång tid att förklara!”
” Nä, Melker kom igen.. har man sagt B får man säga A.”
Sällskapet hade intagit stora delar av Sandhamns Hotell på Melkers bekostnad, och Melker tänkte lite på Fondbolaget Scandinavia, ingen visste egentligen var fakturan kunde sändas. Ekonomi direktören Petter Larsson hade just nu en förundersökning på halsen. Som tur var fanns ju Peter-Nicklas, bröder är ju bra ibland. Åklagare bror var väl en tillgång, om nu bara Petter kunde snacka med Peter-Nicklas innan problemen fick mer fart. Det är obegripligt att Petter skulle ha tagit ut extra förmåner på över tre miljoner, bara på fyra månader. Hans lön  var ju ändå tre gånger mer än Pers synliga lön.

Stora matsalen hade stängts av för andra gäster, så när Per och Melker äntligen hade luftat sig färdigt, så var julmaten välkommen. Styrbjörn och Svetlana glufsade i sig laxen och ålen. Melker var inte förtjust över, att behöva se paret vid bordet, men Annika är så jäkla orienterad mot välgörenhet. Även mot familjens värsta svarta får. Ta bara vårens händelse i Södertälje. Polisen sög in ”Rattnalle” till förhör kring det stora rånet mot SEB:s bästa kontor. Vilka bekanta dom har.
”Hur är det frågade Melker, Styrbjörn, gick tågresan bra?”
”Du lillebror, den var som ett derby mellan Hammarby och Djurgården lika tråkigt.”
” När man kan se iff  iff di ljusblå.”
”Får inte vi från landet flyga, hade Du slut på stålarna i slutet på månaden?”
”Har Du inte hört talas om Malmö Avi..ahh Malmö Av jag Du vet där är en stor jävla röd pippi på stjärten på planen.”
”Så, ta nu det lugnt, vem har sagt att du överhuvudtaget fick komma, tacka Annika för tågbiljetterna, och att du och Svetlana är här, Ni ser inte ut att vara jättehungriga precis, så skippa skitsnacket.”
” Per bröt in så där lite HSB- aktigt och drog Melker åt sidan, hur i hela fridens namn kan du?”
”Vad tänkte du på?”
” Vet du inte att det är valår i år, har du inte ett enda uns känsla för vad som kan hända när Styrbjörn passerar över 40 cl starksprit innanför den där skitiga tröjan.”
” Tänk om en ”Paparazzi” dyker upp när han pinkar, eller spyr i inomhuspoolen.”
”Föresten nämn inte, att här finns pool och bastu.”
” Försök att få iväg honom i helikoptern fortare än kvickt.”
”Per, det är faktiskt Annika du borde ta upp frågan med, jag har ju inte tagit upp frågan om Winny med dig.”
”Vilken fråga Melker?”
”Ja, varför dyker Winny fortfarande upp på Systembolagets lönelista, efter strax under hundra mutkolvar i den organisationen?”
”Du, nu får du ge dig Melker, Winny har faktiskt,
”Hej Melker”, nästan sjöng Winny fram, det var nästan som rösten kom från en sjuåring, som just skrålade fram ”Den blomstertid nu kommer”. Hur kan en så liten röst få plats i en så pass kort, men ändå fullvuxen kvinna tänkte Melker?
”Vill Du och Annika vara med på vår vinprovning nästa månad den 30:e januari, så får ni se vår ”lilla gård”, ja du vet, frågade Winny.” Melker harklade sig. Visst är det nästan så man får för sig att man själv tappar rösten, när andra nästan inte har sin kvar. Eller aldrig haft någon, som Bosse Hansson på sporten.
” Nej tyvärr så ska Annika, och jag till London.”
” Tony Blair håller en middag för vissa utvalda.”
” Jag vill inte avslöja mer.”
”Du, Melker stönade nästan Per fram, Du får fatta någon form av beslut kring Styrbjörn.” ”Antingen så sätter du honom på kl. 17.00 Waxholmsfärjan, eller så får det bli helikoptern.” ”Han ska bara bort, innan någon tar en bild på honom, och mig för skvallerpressen.”
”Nu går jag till sviten och ringer, se till att han och Svetlana packar ihop allt.”
”Hur i helvete tänkte du när du gav honom en egen lägenhet här”
”Dubbelrum hade väl räckt!”
” Du Per lägenheterna kostar faktiskt bara 1 150 kr och dubbelrummen 1 790 kr, så du är väl som vanligt dåligt påläst, men du bär dig åt som du vet bäst din lilla ”skit”.
Kapitel 2
I Ystad hade just Mårten Malmström blivit ordförande i Östdanska Frihetspartiet.
Det hela hade egentligen förvånat lokalbefolkningen i Ystad. Valet var inte helt okontroversiellt. Det hade diskuterats länge, och väl i pressen. Men även i stadens mer informella kretsar för makteliten, Siriusordern, Rotary. Även bland högt uppsatta poliser.
Från början var ju inte Mårten Malmström från Ystad. Han var ju ”Malmöpåg”, alltså inte fin nog, men klart från det tidigare ”Östdanmark”. Mårten var inte direkt blyg, när han utan tvekan hade bjudit över på gården. En högt uppsatt svensk statstjänsteman missade köpet av Griffelgården. Griffelgården var rena klenoden enligt Ystads stadsarkitekt Jesper Jensen. Jesper hade dokumenterat det mesta kring den historiska ägarbilden.
Mårten Malmström som ny ägare, nja inte var det väl direkt klockrent. Bättre hade det varit med Polismästare Roger Håkansson en riktig ”Ystad- son.” Mårten Malmström svängde ut sin Volvo V70 på Hagagatan i riktning mot Kristianstadsvägen. Hjärtat hade behövt en undersökning på Ystad Lasarett. Mårten tänkte på hur otroligt utvecklingen rullat på. Nästan 15 % av landets väljarkår röstade nu enligt Temo på Mårtens parti, och vilken utveckling. Kurt Wallander i Mankells böcker var uppvuxen i Malmö, Klagshamn, men här fanns nu Mårten Malmström en Malmöpåg i verkligheten, och snart mer känd än sin idol i fantasin den riktige ”Underdoggen” Wallander. Mårten svängde lite ryckigt in på Lingsgatan, och drog in bilen mellan en stadsjeep, och en rostig Saab. Fridolfs konditoris stora danska wienerbröd var favorit- köpet och Mårten ville bjuda Peter Hög partisekreteraren på lite mer än vad han brukade plocka fram.
Mårten packade in sig i bilen igen, Peter väntade utanför partihögkvarteret på Griffelgränd.
”Hej Mårten” hälsande Peter när Mårten lite ansträngt böjde sig fram för att plocka upp påsen,
när den föll ur handen. Mårtens känsel var lite svag i högerhanden. Mårten hade aldrig nämnt det för någon.
”Du nu ska du få lite mer till kaffet Peter, ta påsen, jag har alla pärmarna att ta in från bilen. Strategiplanerna du vet!”
”Okej jag har den, var är nycklarna så kan jag öppna upp.”
”Vet du om Irma kommer?”
”Nej Peter det är bara vi som vet den skarpa planen.”
”Vi kan inte räkna med, att den inte kommer ut så småningom Peter, men just nu tror jag vi två kan ta det hela till nästa nivå.”
”Har Du följt upp samtalen vi förde med Pia i Danmark, jag menar om hon tror, att egen majoritet närmar sig, och om hon bedömer det där du vet som troligt.”
”Du menar om hon får med frågan om att godta Skåne, Halland, Blekinge och Småland som tilltänkt nytt landskap Östdanmark, när vi når slutmålet.”
”Dämpa dig inte så högt Peter, vänta tills vi kommer innanför dörrarna.” Peter såg lite tillrättavisad ut men han visste hur retlig Mårten brukade vara när blodsockerhalten behövde fyllas på. Allt brukade ju bli bättre redan efter några feta wienerbröd, och en stor kanna svart kaffe Skåne rost.
”Vi sitter väl i köket Peter, duka fram lite koppar, så sätter jag på det enda jag får sätta på nuförtiden.”
”Du vet Peter, personalen, alltså den kvinnliga under 30 år har tyvärr blivit fulare med åren.” ”Ja, du vet väl Maja hon som fyllde 26 år när vi hade resan till London 1995.”
”Fick nästan åka in på Lasarettet efter tre nätter med henne på Marbel Arch Hotel.”
”Hon sög i kan man säga Peter.”
”Läpparna var bredare än en sosseröv.”
”Du Mårten vi kanske skulle se om vi kunde bjuda över Pia och vännerna, snarast för nästa riksdagsval.”
”Jag menar för att förankra vårt nästa program som berör Danmark.”
”Även om det krävs en sensation för att Pia ska få bilda regering, så vet man aldrig.”
”Hur kunde hon piska upp en så kraftig nationalism med så lite, att egentligen vara missnöjd med i Danmark.”
” Jo Peter hon är bra på att förstora nästan inget ting till ett jätteproblem.”
” Fyra tusen invandrare om året till Danmark är ju inte direkt en hotbild för en vanlig dansk.” ”Skit samma Peter, det gynnar oss.”
”Vem vill bli utsugen av nollåttor, och sossar som styrt som blinda hönor sedan 80 år.”
”Håller med Mårten, det med utsugen på London resan kan väl ha varit skönare” skrattade Peter.
”Se nu här Peter, sa Mårten medan han vecklade ut hela projektplanen för, att återförena Östdanmark med Danmark igen, och med Småland som bonus.”
”Nu steg ett Peter, vi måste bara driva på Runar Vestgard, för att få fart på sina nya oljefyndigheter, och rättigheterna i Stockholms, och Göteborgs skärgårdar.”
”Vi behöver deras bidrag för röstköpen nästa gång.”
”Du vet ju vad det kommer, att kosta att köpa Mr. X.”
”Han vill bli både Finansminister i Norge, eller som vi säger Nya Stor Norge med Stockholm, Göteborg, och mellan Sverige som Norskt.”
”Jo Mårten, det ryktas om 10 % av aktierna i Norsk Oljefund A/S.
”Ja Peter, noll åttor har dyra prislappar, men det går att köpa dem.”
”Mr. X har ett enormt kontaktnät, och ordern 1905 var ju ett lysande drag.”
”Att låta ett medlemskap ge optioner, per mängd krigskassa, för bidragen till nästa valkampanj.”
”Få köpa in sig i Norsk Oljefund A/S är ju som, att få köpa det mesta av Norges totala ”oljerättigheter.”
”Bara nu Runar inte blir för girig igen.”
”Hur menar du då Mårten?”
”Jo, Runar kan mycket väl begära för mycket för alla de svenska fyndigheterna.”
”Han har även familjen Landin att sälja till.”
”Håller med dig Mårten, Runar har varit duktig med Ole Brams VD på Norsk Oljefund, och inte minst med Torstein Brams ordförande för Norsksvensk Allians.”
”Som det partiet gick fram!”
”På ett så pass enkelt program för norska folkets medelklass.”
”Tänk att triumfen, att slakta Sverige, som ett bolag med värdefulla tillgångar, fick sådan kraft.”
”Man skulle tro att upplösningen 1905 var mer glömd.”
”Jo, men tror du inte det handlar om mer än så.”
” Vadå hur då Mårten?”
”Jo när Norge gör om sin nya socialstruktur, och med tanke på sin helt skuldfria nation, så kommer man att halvera både sjukpenningen, och arbetslöshetsförsäkringen, efter Wisconsin modellen, du vet Clintons modell från USA, med
250 000 stycken arbetslösa av 289 000 stycken som fick börja på helt riktiga jobb.”
”Ja Mårten, det var inte illa, hela jäkla bidragsträskets ”Fanklubb” fick riktiga jobb och man gillade det visst så bra i enkäter, att man inte ville byta tillbaka till bidragsberoendet.”
”Frågan är Peter, man kan väl inte sända alla ”Sossefansen” till Norska Oljeplattformar?”
”Nej det är visst inte så man har tänkt det hela.”
”Runar, Torstein, och Ole tror att kring 300 000 stycken personer från det tidigare Sverige, kommer att emigrera,  till lite olika länder inom EU.”
”Även till Thailand, du vet priset på bostäder är lågt, och jäkligt mycket bättre sjukvård där, än här.”
”Man tror att lönerna kommer att falla för folk i mellersta landet, och där får man inte mycket att välja på. Lägre standard, och kostnader för bidragssvängen.”
”Skatterna på marginalen var ju 70 % i snitt i 35 år, så med 10 % skatt i Frankrike, får många sina sniglar och Bourgone på bordet.”
”Otroligt vad Frankrike ger våta drömmar för en del Peter.”
”Ja Mårten, begriper det inte, språket är rena pinan, så man har ju inte en chans mer än med teckenspråk, du vet två fingern upp för två flaskor till.”
”Ja, Mårten sticker alla 300 000, så kostar det övriga befolkningen + 25 % högre inkomstskatt, det är ju inkomsteliten som reser ut först.”
”Hemliga kontakter har ju redan tagits Mårten, med Kina för, att få vårdkostnaden låg.”
” Jaha du menar flygburen socialtjänst Peter?”
”Språkutbildade kinesisk ”stjärttorkarpersonal” för, kring 20 % av nuvarande kostnaden för ett svensk / ukrainsk vårdbiträde, Mårten.”
” 4 000 kr i månaden kanske?”
”Ja Peter det ska bli intressant att få se det nya program som kommer.”
”Kan du slå upp lite mer kaffe!”
Kapitel 3
Pia Sörgaard hade just hört sin bästa nyhet på länge. Inte den nyheten, att dottern äntligen hade träffat en trevlig Skåning, efter att ha dumpat en Iransk student. Nej faktum, att valmaskineriet var uppe på högvarv. Pia tittade ut över kajen där hon satt på ”Nyhamn 17” tuborgen smakade bra ”Ver gang”. Planen fungerade perfekt, danskarna gick på hela skiten, som Pia brukade säga till den närmaste kretsen. Danskar gillar det kända, och vill ”Hygge”, men inte ”Hygge” med vem som helst. Pia gillade inte ens folket från ”Sönder Jylland”, eller från Bornholm. Pia läppjade på sin Tuborg. Hur skulle det gå till?. Hur skulle dessa nya ”Östdanskar” kunna integreras i Hygget? Svenskarna fick ”Göingarna” lite stökiga på sin tid, och när ”smågrisarna” till svenskar tog Östdanmark från oss. Egentligen gällde det bara, att säga vad Mårten ville höra. Vilken dåre Mårten var. Hur kunde han tro att jag ens gillar halvdanskar? Malmöbor är ju enbart patetiska, och deras barn kommer hit, och spyr över halva Tivoli. Vilka ”skiderövar” hela bunten. Men tänk så fint med allemansrätten, och ett sommartorp till våra riktiga danskar. Förköpsrättslagen är redan skriven. Vid lika budgivning går huset i Skåne och Småland alltid till en äkta dansk. Två generationer krävs, bakåt som danskar, och ingen jäkla blandning. Bron över sundet mellan Helsingör och Helsingborg, och den nya alldanskan, med MFF i ledet skulle väl ge många lite annat att tänka på. Och tydligen hade Runar, Torstein, och Ole en skarp plan för svenska AMS personal, och deras kunder. Bantning med 85 % av verket, hela 8 500 stycken, som sedan kan överförs till Nya Gräns & Tullverket. Sänkta löner med 30 % för den svenska kronan avskaffas, och den växlas in med sämsta tänkbara kurs mot den danska riktiga kronan. Nya partibostäder längs nya guldkusten, på den exproprierade marken i Höllviken, Falsterbo, och Skanör. Ytterligare mark längs med kusten mellan Malmö och Båstad kan lösas in. Pias glasögon började imma igen. Hon var inne på sin tredje Hoff. Kanske det var dags för kontaktlinser inför nästa TV duell med den allt svagare sittande trojkan.
Styrbjörn hade vid det här laget inget val. Kraftiga armar från Pers egen bevakningsgrupp närmast släpade ”Rattnalle”, och sambo Svetlana Dovbroskie mot 17.00 färjan.
”Jevla kukskalle” skrek Svetlana, när Olle Bengtsson råkade greppa Svetlanas högre bröst, av rent misstag. Tanken var att lyfta henne under armhålan, men just som greppet skulle tas, så vred hon sig som en kålmask. Olle som brukade retas för sina ”Dassalock” till händer fick plötsligt ”Polsk silikon full hand”. Svetlana fick tag i Olles höger öronsnibb, och bet av den tvärt. Olle reagerade för starkt, och gav henne en plötslig knuff.
Svetlana föll rakt mellan Waxholmsfärjan och kajen, fångades upp som om hon var en fender, och hon krossades som en fallskärshoppare utan skärm. Ljudet lät som att trampa på en vattenfylld ballong. Hela färjans nedre skrov, och på tre meters bredd färjades rött av Svetlanas blod. Styrbjörn blev helt vit i ansiktet och spydde som en kalv, rakt över byxorna på sin bevakare.
Per fick beskedet samtidigt med Melker. Man hade dödförklarat Svetlana redan kl.18.00.
Waxholmsfärjan hölls fortfarande kvar, och polis höll förhör med de få passagerare som såg händelsen tydligast. Man tog upp namn, adress, telefonnummer, och delade upp folk i grupper. Man hade fått låna ett kontor uppe på Hotellet, där man förde ytterligare samtal med passagerare, som hade lämnat uppgifter om att man tillhörde SAP som parti.
Per hade begärt den här lite märkliga uppdelningen. Vilket senare skulle visa sig som ett stort misstag. Styrbjörn hade fått läkarvård, och hölls nedsövd för tillfälligt.
Doktor Sten Fyllkmark kunde man lita på i svåra lägen. Sten hade flugits ut till Sandhamn med helikopter. Det här gällde Per Göranssons bror, och sambo enligt det första beskedet.
Doktor ”Promille” Fyllkmark brukade även hjälpa Stockholmspolisen med deras blodprov.
Han hade ställt upp i över 30 år, och det hade varit enkla pengar, men bra service. Ibland ringde telefonen mitt i natten, och det var bara att ställa upp.
Tyvärr hade dessa, ändå svettiga ihop arbetade fem miljonerna, efter alla skatter, överlämnats i händerna på, Krummer & Viberg, den kända aktiemäklarfirman. Då år 1999 hade firman startat, efter en utbrytning från SE-banken. Carl Krummer, en av de bästa analytikerna, och Philip Viberg, hade mer eller mindre tågat ut med 20 års kundstock. Visst blev det en del rättssaker, men det kostade väldigt lite, när väldigt få kunder klagade, och få vittnade. Halva Tandläkarkåren, och Läkarkåren i Stockholm med omnejd verkade ha nappat på Krummer & Vibergs nya fond för sektorn Telekommunikation. Fonden steg kraftigt under 1999 och kunderna jublade. Varken Sten Fyllkmark, eller Stockholms Läkarkår & Tandläkarkår, hade tid med, att sköta pengar. Man hade lite studieskulder, lite ärvda pengar, och bra med naturvetenskapliga kunskaper. Många trodde att Carl Krummer hade helt andra kunskaper, och om hur man handskades med alla 30 %, som blev över efter skatt.
Sten Fyllkmark blev kund den förste mars år 2 000, och den 6 mars investerades 10 miljoner i
Carl och Philips heta Telekommuikationsfond, föll med 95 % i värde till oktober 2002.
Sten Fyllkmark gjorde rättssak av det hela, och förlorade även där. Rättegångskostnaden blev dryg, men tydligen var det inte brottsligt, att vara inkompetent, man fick själv växla fonder till vad man gissade på, och tydligen var inte varken Carl eller Philip skyldiga till mer än att köpa vad fonden fick köpa massor med Ericsson aktier.
Bitterheten hade präglat Sten efter dessa upplevelser, han gillade helt enkelt inte aktiemäklare vad dessa än föreslog. Dessutom hade den hemska upplevelsen fått Sten, att börja ta genvägar.
Femtusen för ett snabbt läkarintyg var taxan, och efterfrågan låg kring tio stycken i veckan.
Som tidigare förtroende läkare hos Försäkringskassan var Sten mycket säker på hur det skulle stå, ryggen, magen, utbränd var mycket effektiva ord.
Bo Raslund en mycket stor arbetsgivare inom begagnad bilhandel hade i princip inga kostnader för arbetskraften, som till stora delar gick på sjukskrivning. Flera telefonlinjer var noterade som bilmekanikernas telefon till bostaden, och genom en sinnrik vidarekoppling.
Man hade passning med kvinnlig personal, så kontrollsamtalen var lätta att besvara från bilfirman. I bostaden hade många webkamera i tittögat till dörren, så okända filmades vid påringning. Allt lagrades med datum, och tid, så förklaringar, och alibi var inga problem, man måste ju få åka, och handla. Kring femtio småföretagare hade handskrivna kvittoblock, vid akuta behov av uppbackning. Det förekom få fall av fysisks hembesök från Försäkringskassans sida. Ofta när det ändå hände fixades kvitton fram, man hade köpt en lampa, pärmar, mat, djurfoder, kebab, godis, ja listan på vad man egentligen inte köpt var mycket lång. Allt var mycket väl organiserat. Systemet innehöll även A-kassans ledighetssystem, och Bo Raslund hade byggt ett eget dataprogram, som höll reda på den optimala varianten för varje ny arbetskraft. Skattekilen i Sverige var 1 000 kr per 100 kr i fickan på hantverkare. Köparen av tjänster fick dra in lönen, 1 000 kronor för att 100 kronor netto skulle hamna i fickan på vilken hantverkare som helst. Bo Raslund hade mycket liten omsättning i sin bilverkstad enligt deklarationen. Skattekilen den var bara för underbar tyckte Bo, affärerna gick mycket bra, för många har tummen mitt i handen, som Bo brukade skämta om. Senast när Sten lämnade in sin BMW, som Sten fortfarande trodde, bara hade körts 5 000 mil, men som var behandlad med vanliga metoden, från verkliga 15 000 mil. Bo hade köpt in den från Fridolf Lillhagen, en gammal kompis som jobbade på AMS. Fridolf brukade berätta en hel del värdefullt från AMS senaste grepp.
Kapitel 4
Sally ”Suget” Nilsson och Putte ”Sprängaren” Pettersson hade just ätit upp sin ”dagens rätt” i Stadshusets slitna lunchrestaurang. Man gick hit lite då och då.
Bara att ta för sig hur mycket man orkade äta, och hyfsat käk. Sally berättade, att hon kommit över en del ny information. Peter-Niklas Göransson hade klart in fru Stina, men vissa önskemål kunde inte mer än köpas på bordell, så Sallys verksamhet passade honom väl. En av Sallys flickor som brukade sköta piskandet undrade lite över varför Peter-Nicklas ofta skrek och stönade åh Freja, Freja.
På något vis så verkar det som, att Utrikesministern Freja Larsson är Peter-Nicklas älskarinna.
”Kan vi dra nytta av det på något vis Putte”, undrade Sally.
”Nej jag vet inte Sally, men om någon vill köpa informationen, så säg till mig.”
”Du menar om någon får honom som åklagare i något fall?”
”Ja ungefär så Sally.”
”Hörde du att Styrbjörn och Svetlana skulle få träffa fina släkten, Sally?”
”Nej när och hur då?”
”Jo, som Styrbjörn berättade när han körde vid senaste jobbet, i Södertälje, så verkade det som han fått inbjudan från sin svägerska Annika Göransson”
”Du vet den där fisförnäme brorsan som jobbar på något ”Pengabolag” kring Stureplan.” ”Tjocka släkten skulle visst till hotell Sandhamn, och käka jul- lunch på Melkers bekostnad.” ”Undrar om Styrbjörn bror dyker upp där ute?”
”Det måste bara vara hjärnsläpp att släppa in Styrbjörn och Svetlana bland fina gänget.”
”Hörde du Putte, att Svetlanas bror Igor hyr ut arbetskraft från Riga”
”Irina jobbar ju hos mig så hon behöver någon att prata med ibland,”
”Irina hörde det om att Igor hyr ut arbetskraft från Riga genom sin kund Erik Åshög.”
”Vem är Erik Åshög Sally?”
”Jo, det är byggmästaren som byggde om Freja Larssons hyresrätt på sin tid, du vet Freja gjorde kring en miljon när det blev bostadsrätter i hela huset.”
”Men varför tror du jag bryr mig om vem Åshög bygger till eller vad han sysslar med?”
”Putte lilla, Åshög har tydligen ett inte allt för litet kassaskåp i källaren i sin villa, och Irina har haft Åshög som kund.”
”Du vet en del tänder på sjuksköterskeuniformer.”
”Irina är säker på, att det ligger massor med svarta pengar, och väntar på någon som både är bra på larm, och skåp.”
”Irina kanske kan bli hembjuden hos Åsbrink eller vad tror du Sally?”
”Kanske sa Sally, han brukar hålla lite herrträffar med
Olle Duvgren, du vet fastighetsmäklaren, och några kompisar från Siriusordern, Tommy Cederkvist, och Malte Kornblick.”
”Alla är med på min kundlista och jag vet vad man vill ha.
”Inte dåligt Sally du har stora öron och trång mus, du vi ska nog sticka, hämta kläderna så sticker bums.”
Kapitel 5
Försvarsminister Stig Wennerlös och Säpo chefen Stig Bergsjö hade blivit uppringda av Per Göransson, som informerade om olyckan med Svetlana.
Polischef för Stockholm hade i sin tur fått ett samtal från Stig Bergsjö.
Stig hade känt Fredrik Bengtsson i över tjugofem år.
Det var inte utan att Stig hade tog åt sig lite av äran för hur Fredrik, sakta men säkert klättrade till nivån strax över sin kompetensförmåga. Men Per Göransson agerade ofta märkligt med sina egna utnämningar inom hela Sveriges förvaltning. Så Fredrik var väl egentligen inte sämst bland gänget i den jämförelsen. Han gav minde hjälp, än vad Per gav sina bästa vänner. Fredrik fick uppdraget, att dels tysta pressen, och mörka läget.
Att fixa så inte Olle Bengtsson överilade, för kraftiga knuff av Svetlana över kajen
försvann som problem.
Fredrik började med att ringa åklagare Peter-Nicklas Göransson. Han brukade ringa honom vid särskilda fall.
”Hej Peter hälsade Fredrik efter fyra signaler, hur är det?”
”Ja, Det är så där Fredrik, kunde varit bättre, exempelvis om Per fallit över kajen.”
”Hur menar du då Peter?”
”Jo, om du kommer ihåg mötet med Pia, Mårten, Ole, Runar med flera
1905 sällskapet, så ligger vi lite efter i planerna med operation ”Stycka Sverige”.
”Vi skulle ha behövt en lite kraftigare politisk kris.”
”Man jobbar på för att skapa en sådan kris.”
”Jag menar bara, att krisen hade kunnat uppstå lite så där gratis och med lite mer tur, men med mindre otur för Svetlana ”Jumper”, eller vad nu det är för efternamn.”
”Du Peter hoppas inte ”Buggminstern”  Strömbod fått alla avlyssningar klara.”
”Du borde inte nämna sådant över mobilen, vad tänker du på, sluta upp med den här typen av skämt.”
”Ok Fredrik, vi har fått ut doktor ”Promille” du vet och Styrbjörn Göransson har vaknat till.”
”Han är helt vansinnig, och hotar hela tiden med att fixa Per på något vis.”
”Det finns kanske något Du kan sätta dit på Styrbjörn?”
” Ja, kanske han kan få tre år till åtta år för väpnat rån, ska se om jag kan få fram bra vittnen som pekar ut honom för Södertälje jobbet.”
”Tack Fredrik dig kan man lita på i alla väder, men hur gör vi med Styrbjörn egentligen, han bara lyfter luren även från fängelset.”
”Risken ökar för Pers hälsa, om du förstår vad jag menar.”
”OK Peter, men då höjer vi väl säkerheten, och ser samtidigt till att Styrbjörn får god tillgång till en mobiltelefon innanför murarna.”
”Det kan ge oss det vi vill snabbare, om du förstår vad jag säger.”
”Du Fredrik, Per har sorterat vittnen efter partibok här ute.”
”Har du någon gång träffat på något liknande?”
”Nej, jag bara hörde om hur man gick till väga på 1930- talet i Tyskland.”
”Hur då Fredrik?”
” Jo, man såg vad man ville och såg inte när man ville inom hela Nazistorganisationen.”
”Så nu har Per trampat fel igen, Fredrik.”
”Men det är bara jag och Melker som hört det så högt upp och Säpokillen Olle Bengtsson också.”
”Sossevittnena får vi räkna med kommer ihåg exakt vad Per vill att man ska komma ihåg eller så fick man vinden i ögat just då?”
Kapitel 6
Per Göransson ville till nästan varje pris tysta läckor, så han ringde redan strax efter händelsen till Partisekreterare för SAP, Harry Gobbles. Harry hade ett sammanträde med
Arbetsmarknadsminister Bert Parkinson. Harry hade order från Per, att öka trycket på handläggare, att övertala klassade arbetslösa till, att nappa på erbjudande om att bli sjukpensionärer istället eller hoppa på arbetsmarknadsjobben.
Det var ju valår, och även om många hade hört, att en miljon personer, mellan 24 till 65 år
inte kunde klassas som att ha riktiga jobb, så var det jäkligt viktigt att föröka, att inte passera
390 000 stycken öppet arbetslösa. Det hade dykt upp lite mycket insändare om just ämnet.
Många upplevde redan pressen stor och TV ”Insiders” hade gjort ett reportage.
Harry krävde mer kreativitet från Berts sida. Det behövdes en ny metod som inte TV tagit upp och den behövdes nu.
”Du, det här är Per, kan du tala öppet Harry?”
”Ja, Per inga problem jag går ut till ett annat rum så inte Bert hör.”
”Vi har talat om det du ville, du vet få tryckt undan lite mer av den öppna arbetslösheten.”
” Ja det är bra Harry, men nu behöver jag din hjälp igen.”
”Svårt läge, följande har hänt, min bror Styrbjörns sambo Svetlana trillade mellan Waxholmsbåtens plåt, och kajkanten är vår förklaring utåt.”
”Jag har låtit alla lämna in sina mobiler med kamera, och alla övriga kameror.”
”Har tagit in vårt nya akutsekretessavtal, som alla skrivit på, både passagerare, och andra som kan ha sett hur det egentligen gick till.”
”Så Harry, vad tänker du göra nu?”
”Ja, Per jag kör akutlistan till mina kontakter inom Media, och lägger ut en romantisk bild på en Waxholmsfärja.”
”Sedan ser jag till så att pressmeddelandet omfattar tillräckligt med upprepningar.”
”Ordet olycka, hala kajkanter är bra.”
”Skull sedan någon på Waxholmsbolaget vilja bråka, då tar jag till, orden osaltade gångvägar vid färjeplatsen.”
”Ok Harry gör som du brukar, och inte som du gjorde under Tsunamikrisen.”
”Det var nog bottennappet för dig Harry, Jag vill inte se fler misstag nu Harry.”

Bert Parkinson hade fått jobbet nästan för enkelt. Ibland funderad han på sin egen kompetens, och ofta som nu när han körde bil. Han var på väg till Socialminister Letty Flod, för att göra en gemensam plan med Letty, som skulle dölja synligt arbetslösa. Flertalet väljare tittade ändå mest på storleken på avin, och inte så mycket var den kom ifrån. Mer än en miljon vuxna av
Sveriges befolkning, ville, kunde inte, eller hade inte riktiga jobb.
Två miljoner med jobb bidrog varje sekund, med stora delar av sin egen arbetsbörda, till det personliga välståndet, hos en miljon personer, som för dem var helt okända.
Experter hade beräknat att kring 50 miljarder gick från de med jobben till de andra. Inte
konstigt att folket klagade 60 – 75 % skattetryck. Tur att många bara såg 32 % skattetryck på löneavin. Bert hade bestämt möte hemma i villan och Letty väntade troget.
”Hej Letty ropade Bert när han steg ur sin Volvo V 70”
”Hej Bert.”
”Kom så går vi in Letty, vi måste jobba snabbt, det verkar som det hänt något där ute på Pers släktmöte på Sandhamns Hotell.”
”Vadå Bert, vad tror du har hänt?”
”Vet inte ännu, Harry Gobbles fick ett samtal, och gick iväg, men han ändrar rösten varje gång Per ringer, så jag tror det var Per som ringde, och Harry fick rusa med en gång.”
”Något måste ha hänt, vi får väl se på TV snart.”
”OK Bert, vad vill du nu att jag ska göra?”
”Reglerna för hur läkarna beviljar nya sjukpensioner behöver förbättras för alla doktorer.” ”Inte ska en läkare behöva få dåligt samvete, bara för, att han/hon skapar underlag för 75 % marginalskatt, ju fler han/hon går med på att klassa som sjuka, med tillhörande ekonomiskt understöd.”
”Det här har inte varit något problem på trettio år.”
”Nu har den där ”överlöpande” läkaren Stefan Münster från Tyskland visat, att svensken är dubbelt så sjuk som EU snittet, men har nästan högst medellivslängd och goda levnadsförhållande.”
”Du måste hitta något motmedel Letty, vi kan inte fortsätta så här.”
”I Tyskland skriver tidningar redan om Sverige som Europas största skyddade verkstad.” ”Landet där man belönas om man inte arbetar och bestraffas för övertid.”
”Inte konstigt vi har problem med Mårtens nya inkomstskatteförlag med platt skatt 20 %.”
”Ok Bert, vi kan göra så, att jag börjar med att dra in Münsters tjänst i Kiruna, begriper faktiskt inte hur någon ens vill bo där.”
”Jag kan lägga fram ett nytt förslag som vi kan arbeta genom senare.”
”Vi inför en ny ”Granskningsnämnd” som ett nytt mellanled, vid sjukskrivning.”
”Vi kletar in några prominenta läkarnamn, och forskarnamn.”
”Det finns många i Lund och Uppsala som tycker sina statslöner är för små jämfört med i den privata sektorn.”
”Ja, du har nog rätt, Bodil i Lund fick det inte lätt efter Skandia debaclet med Petterssons höjda bonustak.”
”Måste vara riskfriare att sitta i vår nya nämnd.”
”Ja och den är ju inte tänkt att egentligen arbeta så mycket, bara glänsa och tysta EU röster.”
Kapitel 7
Anne – Marie Pilgren, hade doktorerat, och var stolt över avhandlingen. Lund var en härlig stad. Nu var det bara att trycka ut avhandlingen på Internet.
Hon hade studerat olika strukturer i Ryssland, Finland, Sverige, Norge och Danmark.
Utgångspunkten hade varit mycket svår att försvara. Sverige hade nyss ändrat reglerna för bidrag för oliktänkande. Tidigare var yttrandefriheten mycket klar. Man fick forska fritt inom ämnen, och hur man ville i grova drag. Sedan två år hade Sverige ändrat i regelverket för hur mycket, och vem som fick tillräckligt stöd. Lunds Universitet riskerade mer än man kunde vinna, så Anne – Marie hade fått sina pengar till sitt personliga uppehälle, genom sina kontakter inom svenskt näringsliv. När hon visade vad hon tänkte kartlägga, strömmade bidragen in. Man hade även bildat en stiftelse för att inte Anne – Marie, skulle få för höga skatter, eller för många frågor från skattemyndigheten.
Vad Anne – Marie egentligen hade gjort under de senaste två åren, var att kartlägga en enda övergripande fråga. Vilket av länderna var sämst körandes, om det kom till en folkomröstning, som gällde, att få tillhöra ett grannland. Ämnet var absurt för massor med svenskar. Andelen med personer som upplevde frågeställningen som absurd, hade kartlagts. Kartläggning gjordes in i minsta detalj. Kartor med olika färger visade, justerat för standardavvikelser, hur man tänkte i det området. Kostnaden hade varit närmast osannolik, att ge alla dessa studerande, så mycket pengar som grupp. Det var tur att Stiftelsen hade sätet i Zug i Schweiz. Ingen eller nästan ingen visste vem som utfört alla dessa enkäter, och genomfört alla dessa små möten med svenskar. Anne – Marie hade hört, att ryktet handlade om en bra bit över 700 miljoner.
CSN hade också pekat på märklig statistik. Studerande med ekonomiska problem hade nästan försvunnit bara på två år. Resultaten i avhandlingen skulle läggas ut på Internet, och med en kodad sida. Bara med koden fick läsaren tillgång till slutledningen, och naturligtvis hela utredningen på över tusen sidor. Att en kod utfärdades innebar en personlig registrering i stiftelsens register i Schweiz. För säkerhetsskull hade servern, och Internetsidans ursprung gjorts hemlig. Den hade inte sin hemvist i varken Schweiz eller Sverige.
Man räknade inte med mer än 700 stycken personer som hade anmält sitt intresse för koder.
Priset var 1,5 miljoner per person. Resultaten kunde ju tänkas ändra börsens värden, och fastighetsvärden. Egentligen fanns det inte mycket i Sverige, som inte kunde ändra pris, när eller om det hände, som just blev avhandlingens slutledning.
Sverige riskerade, jämfört med övriga länder, att bli STYCKAT för att införlivas i övriga länder som Norge, Danmark och Ryssland. Finland riskerade, att få ingå i Ryssland.
Det hade uppstått en helt lagligt och sanktionerad, andra hands marknad för handel med koder. Den var strikt reglerad av stiftelsen styrelse. Alla nya personer som inträdde, eller lämnade möjligheten, att få kod, fick skriva under tysthetslöften, och ett trettio sidor långt avtal som innehöll långtgående skadeståndskrav vid brott mot avtalen.
Handeln hade startat redan för en månad sedan, och redan nu låg priset kring tio miljoner för, att få en kodnyckel. En intressant detalj med Ann – Marie Pilgrens avhandling, var inte bara detaljrikedomen, utan bevisen, och att hon även hade tidsuppskattningar som intervall. När olika händelser borde kunna hända. Hon hade även utvecklat simuleringar av konsekvenser för olika sektorer av företag, privatpersoner från olika bakgrund, och ur jobb- synvinkel.
Hur privatekonomin skulle förändras på fem och tio års sikt för varje nivå i utveckling.
Förhandsinformationen för en person med mycket stora värden i Sverige, skulle kunna vara extremt mycket mer värt än 10 miljoner. Men buden hade bara rullat i en månad.
Ännu visste maximalt 800 personer i Sverige vad som var på gång.
Anne – Marie hade haft det jobbigt. Anne-Marie blev tvungen att ständigt ha fyra personer i närheten, och som sitt personliga livvaktsskydd, och dygnet runt i över två år. Förhandsbedömningen ur risk- synvinkel, låg på hela trettio potentiella mördare, bara inom registrerade medlemmar inom Socialdemokratin, sedan fanns det även andra kategorier.
Kapitel 8
Professor Axel Steensskov hade varit med från början, när Dansk Folkeparti hade bildats.
Axel hade ungefär samma politiska bakgrund som Pia Sörgaard, som redan i mitten av 1980- talet hade varit medlem i Fremskridspartiet. Axel hade sin egen plats i Folketinget, så Pia och han hade kring 1,11 % av rösterna som Axel brukade skämta om, två platser av 179.
Mindre styrka än en vanlig Hoff pilsner, men snart skulle Danmark få så på en riktig Aalborg med 40 % styrka. Tiden arbetade för Danskt Folkeparti. Försvagningen var tydlig. Sittande statsminister Jens Otto Christensen med sitt Venstre Liberale hade bara fått 29 % av rösterna i det senaste valet. Stödet från Mogens Lykkevej ledaren för Socialdemokraterna var starkt vikande. Venstres drag, att starkt bidra till den nya lagstiftningen mot unga, som råkade bli förälskade, och vill gifta sig med fel person, var ändå helt i Danskt Folkepartis smak.
Axel och Pia var inte helt överens, Pia vill gå ett steg längre, och stänga gränsen mot Sverige.
Som det var nu åkte bara berörda paren till Sverige. Man fick som nordisk medborgare flytta fritt till Sverige, utan att vare sig ha, eller behöva söka uppehållstillstånd. Så gifte sig paret i Sverige fick även partner som inte var välkomna i Danmark hela fem års uppehållstillstånd i Sverige. Redan efter två år beviljar Sverige svenskt medborgarskap, och så åker man tillbaka till vårt ”yndige” Danmark. Tyvärr får man ju vara gift med vem som helst som svensk medborgare, och EU reglerna ger tyvärr maken rätt till uppehållstillstånd.
Pia hade även upptäckt ett annat kryphål som hon nämnde för Axel förra veckan, när paret hade besökt Nya Operan, och passade på att njuta av deras Smörebröd.
Axel hade valt rökad lax på vitt bröd med citron och ”spinat a la creme en cocotte” och
En ”Gamle Ole på rugebröd med krydder fedt, sky och rödlök”. Axel kunde fortfarande känna lukten av den starka osten på fingrarna, men det måste vara ren inbillning, men visst var det svårt att tvätta bort den där lukten på fingrarna som av misstag ibland gick genom toapapper på ”skidehuset”. Pia hade berättat att ”Dansken” med sin blivande fru, kunde enkelt flytta till Sverige, och jobba, sedan var det bara, att för dansken söka jobb eller utbildning i Danmark, och enligt EU regler så gick det inte att stoppa. Bara för Sverige har så tokiga regler, och öser över alla bidrag utan motkrav. Visserligen har danska staten blivit stämda för diskriminering, men lite skit under naglarna får man ta, som Pia brukade säga. Kanske Pia hade fått lite skit under naglarna, men det var tveksamt trodde Axel. Det verkade mer som färg på naglarna än under. Pia var ju dotter till en färghandlare från Köpenhamn. Viss hade hon hatat färglukten. Inte bättre än vad Axel gillade lukten av Gamle Ole Osten, men smaken den var ju underbar, som smaken av makten som snart skulle vara deras. Axel var sen till mötet med Pia på Hotel D´Angleterre på Kongens Nyvtorv 34. Där satt hon redan när Axel ursäktande nämnde att det var den Iranske taxiförarens felkörning som var orsaken, helt fel vägval från Njalsgade 102, Historiska SAXO – Institutet.
”Har du beställt redan Pia frågade Axel?”
”Nej tror du jag är helt utan uppförande kod svarade Pia”
”Nej, jag bara undrade, ta det lugnt, ja har ju sagt att, det var otur med valet av taxi” fick Axel fram.
”Ja vi glömmer det, här är ”Frokostmenuen”, jag har redan bestämt mig, jag tar ”Fjordreijer med mayonnaise och dill”, sedan Lammeskank med krydderier och morotspuré.”
”Tror jag avslutar med en sorbe.
”OK. Pia, jag tar ”Rökad Lax från Daniel Letz med créme double med lime och anis” och tre sorters ostar med aprikos chutney och valnötter.”
Paret fick snabb service och Pia tittade gillande på den unge servitören, han såg ut att vara både över 24 år och verkade självförsörjande. Axel kände ingen honom från Universitetet.
Danska ungdomar kan om de bara vill. Det var annat än i förortsgettot, där bidragen flödade fritt innan mitten på 1990- talet. Pia tänkte lämna extra mycket dricks till den blonde trevlige unge Linus, hette han visst.
”Du Pia harklade sig Axel, nu har jag gjort en del förarbete, för den skarpa planen som Danskt Folkeparti beslutade om för valseger.”
”När det gäller Skåne, så har jag hittat en bra inkörsport där området i Nordöstra Skåne jäser med missnöje.”
”Menar du det Axel, det är ju utmärkt.”
”Hur kan vi inbilla folket där att de får det bättre som danskar igen?”
”Jo, Pia det är en fråga om hur stödet har fördelats inom Skåne, och under många år.”
”Du menar Axel att de har fått för lite?”
”Du är snabbtänkt Pia, det har jag sagt hela tiden.” Axel brukade ”smöra” lite då och då för Pia. Axel hade på känn, att Pia som ung inte fått så mycket kärlek och uppmärksamhet från sina föräldrar. Den här ”glödande kvinnan” bar på en form av bitterhet, och Axel var förvånad över hur Pia kunde flytta allt det här känslomässiga till radikala lagförslag.
”Ja, missnöjet är både på det ekonomiska området, när det gäller bidrag och även hur man sköter arbetsmarknadsfrågor.”
”Det är rena torkan på arbetstillfällen i Nordöstra Skåne sedan mycket länge.”
”Befolkningen behöver inte så många feta köttben ifrån vårt program, för Östdanmarks nya lista över, ja som du har myntat ”Mutlistan för nya halvdanskar”.
”Ja, Axel, se hur Småland kunde integrera 85 % av utlänningarna när Malmö mest verkar förvara dem i Rosengårdsgettot.”
”Ja, Pia, svenskarna kallar det ”Gnosjöbältet”.
”Det är min analys också, att stödja nytt småföretagande i Nordöstra Skåne, och sedan dessutom slå samman regionen med Småland.”
”Gör vi detta kommer inom tio år, andelen arbetslösa i Nordöstra Skåne, eller ska vi säga södra Småland, att vara ett minne blott.”
”Helt rätt tänkt Axel, jag tycker planen att lysande, vi skulle även kunna krydda det hela med
ett snabbtåg från Malmö till Kristianstad, och på så vis kunde vi få upp huspriserna även där.”
”Ja, Pia det är ju redan nu 7 000 kronor billigare för våra lite mer arbetande danskar, att jobba kvar i Danmark, och bo i Malmö, och det blir ännu billigare, om de kan lockas till Nordöstra Skåne.”
”Sverige kräver ändå hela 4 timmar pendling för folk med ungar över tio år.”
”Vadå kräver Axel?”
”Jo, Pia, för att få betalt för att inte arbeta, deras arbetslöshetsförsäkring.”
”Oj, fyra timmar ger ett snabbtåg två timmar enkel, att nå ”Nya Södra Småland” det här börjar se ”dejligt ud” Axel.” Pia brukade då och då ge Axel lite beröm. Hon hade upptäckt, att Axel  fått för lite under sin uppväxt. Han hade även haft en far som gav honom stryk. Inte konstigt att Axel ofta lät andra få skulden för sina personliga missar. Men Axel var partiets klippa, när det gällde att dra nytta av tidigare historiska misstag mellan Sverige och Danmark.
Skåne var tydligen ur bådas synvinkel ”Juvelen i Kronan” ungefär som Indien för Storbritannien på sin tid. Pia hade tagit del av trenderna, hela 96 % av danskarna som flyttade till Skåne trivdes utmärkt med att bo där. Utvecklingen skulle bli dramatisk, bara hela planen kunde genomföras i tid. Pia, här är lite priser på en villa i Fredriksberg kostar kring 30 000 dkr per kvm och en i Kristianstad går på kring 8 000 dkr, bara 27 %.
”Pia, man räknar med 3,9 miljoner invånare i Öresundsregionen till år 2025, vi vet att Danskt Folkeparti styr dem bäst eller hur Pia?”
”Solklart Axel, men vi får gå igenom övriga punkter för danskar som vill flytta till Östdanmark.”
”Vad gillar man med nuvarande Sverige Axel.”
”Ja, bostäder är billigare, bilar, standarden på bostäder, billigare allmänna levnadsomkostnader, mer tillgång till natur och fritidshus, bra miljö för barnen.”
”Men Axel, hur får vi folket runt Malmö att rösta bort den svenska misslyckade politik?”
”Ja, Pia det var redan år 1332 som Magnus Eriksson köpte Skåne och Blekinge för 34 000 mark, det blir inte lika billigt den här gången.”
”Ser vi det lite mindre dramatiskt och lite historiskt, så styrde redan Erik av Pommern Danmark, Norge och Sverige under Kalmarunionen, så det är ju inte något nytt det här med att slå samman tre länder till ett.”
”År 1457 hade vi Kristian den förste som Kung över hela Skandinavien.”
”Ja, Axel, men varken danskar eller svenskar kommer ihåg ens sista riktiga försöket det åren 1675-1679, att återta Skåne.”
”Eller hur vi fick överlämna Norge till Sverige år 1814.”
”Nej Pia, men 1905 sällskapet som jag vet gör ett bra arbete.”
”De har kokat upp stämningen bra i Norge, och hjälpt till med den svenska avdelningen. Ole Brams har redan en given kandidat till den där viktiga uppgiften du vet, Per Göransson måste ju plockas bort.”
”Och vem då frågade Pia?”
”Det är inget du bör känna till Pia.”
”Axel hade ansvaret, och partiet var inom den inre kretsen helt överens. Bara Axel visste detaljerna. Axels tankar gick till statsministerns bror, fantastiskt vilken tur man haft. Styrbjörn Göransson var fylld med mycket hat, och tillräckligt för att utföra dådet. Men en plan B skulle behövas.
”Håller med dig Axel, det här mötet handlade om helt andra punkter, du har väl som jag memorerat dessa, och skriver även upp det på både den synliga projektlistan, och den eventuella reseräkningen, även om taxin körde fel, jag tar notan nu Axel, så kom nu iväg till ditt kära fakultet.”
”Jag tar bussen så är det lite mer inkognito på vägen hem.”
Kapitel 9
Styrbjörn Göransson hade blivit kontaktad av Jörgen Lumbye från tidningen Berlinske Tidene. Jörgen hade kontaktat honom på ”Centralstationen” och frågat om han fick bjuda på lunch på Grand Hotell. Styrbjörn som inte brukade tack nej till bjuden vätska eller mat, strosade med Jörgen. Inte för att han begrep vad Jörgen ville, men det fanns pengar att göra på journalister som jagade efter en bra historia. Jörgen hade i sin tur blivit kontaktad av Axel Steensskov. Axel hade berättat hur Helle Holst en av Axels studenter, kommit tillbaka från ett uppdrag i Sandhamn. Helle hade med sin lövtunna digitalkamera, blixt snabbt fångat hela förloppet på kajen. Helle insåg, att när Waxholmsfärjan blev förhindrad att avgå, att något var i görningen. Bara på ren känsla hade hon nästan backat in på toa, dragit ned sina trosor, tagit upp en Libress och packade in den tunna kameran, och rättat till trosorna. Det såg ut som fel vecka vid en ytlig besiktning. Bilderna var ganska tryggt förvar skulle det visa sig.
Helle skulle för övrigt aldrig ha gått med på svenska fingrar innanför sina trosor, ett visst grundlagsskydd fanns ännu i den svenska lagstiftningen.
Att bilderna visade Styrbjörn framgick även för Jörgen och Helle hade hört hans skrikande på hämnd, riktad mot sin egen bror Per Göransson. Jörgen kom också snabbt in på priset för en intervju och exklusivt för Berlinske. Hundra tusen danska kronor var mer än Styrbjörn ägt på länge. Visst villa Styrbjörn äta lunch och få bra betalt för att sitta och småprata.
Jörgen bara lämnade ett kuvert, efter att ha krävt, att båda gick in på Grands välstädade toalett. Styrbjörn hade genast räknat sedlarna som visade sig vara motsvarande svenska sedlar fast med än hundratusen för den danska kronan hade ett högre värde än den svenska.
Jörgen vill inte heller att Styrbjörn skulle behöva plåtas hos Forex där svenskar brukade växla inför både sina utlandsresor med både vita och svarta pengar.
Jörgen hade i sin tur fått en nyckel med posten och till ett förvaringsfack på Centralen och där låg sedlarna. 1905 sällskapets avdelning i Stockholm, förvarade ständigt en kassa med sedlar som hela tiden behandlades med varsamhet i klass, ingen DNA från berörda på sedlarna.
Jörgen fick Styrbjörn att komma in på just hämnd för Svetlanas död. Styrbjörn tvekade inte, det var Pers fel helt och hållet. Så Jörgen hade ytterligare ett förslag, att intervjun skulle rundas av på ett av Grands rum. Styrbjörn som nu var både lite mätt och svagt berusad, tvekade lite. Var Jörgen bög tro? Styrbjörn mindes med fasa sin senaste runda på Hall.
Få vågade ens böja sig fram i duschen, tvålen fick bli liggande. Men hur mycket Styrbjörn än hade kämpat, så var det tre på en gång. Plötsligt fanns två man som höll honom och en tredje hade kört in en flaska i röven på honom och sedan kom han inte ihåg mer. Man hade hittat honom blödande från ”Anus” Ingen hade sett något.
Jörgen fick anstränga sig ordentligt.
”Du Styrbjörn, jag vill bara överlämna mer pengar.”
”Jaså varför då?”
”Jo, vi ger inte ut hela informationen från början om hela arvodet, vi vill få hela historien berättad. Ok, det lät bra mer pengar.” Så Jörgen åkte upp med hissen själv. Rummet var hyrt med falskt pass. Jörgen fick inte vänta länge. Styrbjörn hade fått ta brandtrappan upp.
”Kom in Styrbjörn, har två iskalla Tuborg Guld uppslagna. Bra för jag börjar bli lite törstig efter allt jäkla pratande.”
”Slå dig ner, nä inte på sängen och inte ligga nu!”
”Ville bara testa sängarna för fan.”
”Ja, men sätt dig nu här så avslutar vi.”
”Var är pengarna Jörgen?”
”Här är femtitusen svenska kronor till, vad hade du sagt om att få fem miljoner istället Styrbjörn?”
”Va, fem miljoner?”
”Vilken jävla story skulle det vara för?”
”Vad tror du Styrbjörn?”
”Tja skulle nästan gissa på ett bankrånarjobb eller något sådant, men jag har inte fler storys just nu.”
”Nä det är inget sådant Styrbjörn.”
”Ville bara få med dig på ett annat uppdrag.”
”Jag vet inte själv vad det är, men här ligger en nyckel till ett förvaringsfack på Centralen.” Jörgen plockade upp en liten plastpåse med självförslutande påse, och höll den med pincett, la den på bordet.
”Jag tänker lämna dig nu Styrbjörn, men jag har fått information om, att boxen innehåller någon form av skriftlig information, och fem miljoner i sedlar som inte är på någon spårningslista.”
”Va fan säger du Jörgen, varför tar du inte uppdraget själv om det är så mycket pengar?”
”Nä, det är tydligen så att uppdragsgivaren anser att du är bättre för grejen.”
Styrbjörn visste knappas hur han skulle sitta stilla, han bara stirrade på den lilla plastpåsen.
Solen träffade metallen, så nyckeln tycktes glöda i eftermiddagssolens varmare ljus.
”Stopp nu Jörgen, ge mig dina handskar.”
”Jag chansar inte här för fingeravtryck.”
”Ok du kan ta dem, slit dem med hälsan, bara om du lovar att kasta dem eller bränna dem sedan.”
”Ok det kan jag väl, men ska du inte iväg nu Jörgen.”
”Jörgen tog brandtrapporna till lobbyn, och checkade ut med sitt falska pass.”
”I Malmö hade just en mycket snarlik person skrivit in sig som Jörgen Lumbye. Styrbjörn hade som han trodde träffat Jörgen Mikkelsen från Berlinske Tidene.
Mikkel Mortensen var faktisk mycket lik Jörgen Lumbye, där han just fyllde badkaret på Hotell Mäster Johan på gamla väster i Malmö. Han beundrade den höga standarden, förgyllda kranar och mycket mer. Vilken tur att får en gratis övernattning av partiet, bara han i alla väder klarade att upprepa att han aldrig varit där.
Kapitel 10
Doktor Fyllkmark kunde inte göra mycket mer på Sandhamn. Efter en övernattning på statens bekostnad, fast på Seglarhotellet, Sands Hotell, bekostades hemfärden med färja.
Sandhamn var byggd 2004 och gjorde teoretiskt 12 knop, men inte mer än maximalt 8 knop så här vintertid. 135 kronor enkel var långt mindre än traktamenten som hade fixats gnom den här brandkårsutryckningen. Svetlanas kropp hade flugits med helikopter till Karolinska för obduktion. Kroppen var illa sargad, men ärendet var avslutat för Doktor ”Promille” Fyllkmark.
Fyllkmark sjönk ned i den duvblå soffan och väntade på att serveringen skulle komma igång.
En timme till Stavnäs.
Övriga passagerare hade redan lämnat sin färja utan uppståndelse. Ingen press hade funnits på kajen. Händelsen skulle inte slåss upp stort i massmedia. En ren olycka helt enkelt och visserligen ett visst band kopplat till Per Göransson. Men massmedia hade mycket tyngre saker att skriva om i veckan. Finland hade under senaste året fått uppleva den mest omstörtande tiden sedan år 1917. Finska aktiebörsen hade fallit sedan Telekommunikationsbolaget ENOK hade köpts upp av Kinesiska Telekommunikationsbolaget World Point. Kina hade nästan obegränsat med köpkraft, sedan flera år. Wal-Mart och flera andra bolag köpte billiga Kina varor som sedan såldes till den allt fattigare amerikanska medelklassen. Centralbanken i Kina och en rad företag i Kina bågnade av pengar. US dollarn som försvagades för varje år som gick, medan guldpriset bara steg på oron för vart det skulle sluta med denna smygande värdeminskning för den gröna valutan.
Uppköpsvågen var global. World Point hade mer eller mindre köpt ledningen för ENOK.
Värdet på hela paketet med optioner, framtida optionsavtal, pensionsavtal och rena löneavtal, samt direkta överpriser på ledningen redan befintliga innehav var det mest absurda världen skådat någonsin. Det låg på nivåer så att tidigare VD Olli Jormalainen kunde köpa sig ett par stater i Afrika och några öar i Västindien. Men Olli hade fått något annat också.
Gill Bates, en av världens rikaste hade sålt sin villa till World Point, som även förlänade Olli den här skapelsen. Ollie drog sig tillbaka i USA. Likt en dominoeffekt började kapitalet att lämna Helsingforsbörsen. Inte lika snabbt som på 2 000 – talet för Argentina, men tillräckligt snabbt för en värdeminskning på 70 % över bara tre månader. Svenska massmedia hade även noterat att Ericsson aktien hade halverats under samma tid. Industrispionen Olle Nilsson hade mer eller mindre lämnat ut det bästa av det bästa till det Kinesiska bolaget World Point.
Alla visste hur duktiga Kina var på att kopiera och att ändra tillräckligt mycket från den ursprungliga uppfinningen, för att klara patentintrång.
Nu hade man Ericssons bästa ritningar på bordet och en arbetskraftskostnad som låg kring     10 % av Ericssons anställdas medellöner i Sverige. Inte konstigt att aktien föll som en sten.
Ericssonaktien hade tidigare stigit med 21 000 % åren 1988 till 2000.
Svenska småsparare hade fångats in i Börsmanin och köpte Ericsson aktier ungefär som dessa höll på att ta slut och att det var extrapris. Så aktien steg för mycket på för kort tid. Redan åren 1900 till 2001 hade Sverige rekordet i årlig medelränta för att äga aktier och 7,6 % per år.
En del folk med lite koll på ränta på ränta effekter insåg att 21 000 % sedan år 1988 var långt snabbare kursökning man kunde eller borde förvänta sig.
Men hos Hagberg & Quislingstrand sålde man fortfarande till sina småsparare, men gav råden till sina rikaste depåkunder, att blanka Ericsson. Spekulera i värdefall helt enkelt.
Så det gick både bra och dåligt för H & Q kunderna. Halvering av värdet för småsparare och en femtioprocent upp för depåkunder. Naturligtvis efter kring 3 % arvoden från småsparar via fonder, och 0,45 % för courtage från depåkunder. Besvärande nog hade pressen fått tag på metoden, och den var inte direkt olaglig, men rent moraliskt så knådande en journalist enkelt till degen, en riktig ”surdeg” för hela ”Finanseliten” kring Stureplan. Stockholms aktiebörs var inte immun, utan föll oavbrutet. Småsparare som förlorade 70 % av sina pengar i den stora kraschen år 2000 – 2002 var som förlamade. Värre skulle det bli. Finland som hade rest sig ur Rysslands grepp, under eftervärkningar av att ha varit en del av Sverige i mer eller mindre 600 år, gick politiskt allt mer politiskt mot Moskva. Ett nytt Rysslandsvänligt parti hade fått majoritet och hade klarat konststycket att utlösa folkomröstning kring frågan om att få tillhöra Ryssland. Om tre veckor skulle valet hållas i Finland. Svenska massmedia var fyllda med olika åsikter om att åter få den något otrevligare grannen Ryssland i närheten. Lars Linstal ledaren för Vänsterpartiet jublade. Inläggen i den egna tidningen och insändare i andra tidningar på temat medborgarlön till alla och återinför statsägda företag inom en rad områden duggade tätt. Lars Linstal hade ambitioner, men var realist. Makten kunde inte uppnås i ett Sverige som det såg ut i dag. Därför hade han redan gjort upp med Ole Brams, Pia Sörgaard, Mats Mårtensson och Pekka Koivisto den tilltänkte nye Guvernören över delrepubliken Finland i det Ryska riket. Gränsen för delen av Sverige och just Norrland skulle få rösta om att få både medborgarlön (20 000 kr per månad till alla) och att få tillhöra Finland.
Insiders läcker hur man än gör, så aktierna för bolagen i gruppen Ski Star föll som furor på den svenska börsen. Ryktet om inlösenpris kring 25 % av dagens marknadsvärden för Åres skidanläggningar och Bolidens guldgruvor var redan ute. Även mäklarna kring Norrlands stora skidområden rapporterade att prisbilden på fjällstugor hade börjat falla helt utan förklaring. Det var nu köparens marknad.
Svenska massmedia rapporterade flitig om Per Göranssons hälsa. Hans övervikt var tydlig och man spekulerade kring vikten 120 kilo och kring hjärtat som Per hade haft problem med.
Visst såg han allt krassligare ut, men vilken frisk person som helst hade klart blivit lite tagen efter alla dessa staplade skandaler och missgrepp som nu kantade Per Göranssons regeringstid. Förutsättningarna för den svenska missnöjespartiet Östdanska Frihetspartiet och för det pånyttfödda vänsterpartiet hade aldrig varit ljusare. Ännu mörkare var det för det tidigare så stolta Socialdemokratiska partiet. Få visste det men Moderaterna från toppen till botten i ledningens olika hiarkier hade redan sina optioner i bankfacken. Norsk Oljefund och Ole Brams hade gjort upp, alla kunde köpas för rätt pris. Snart skulle alla bli ännu mer förvånade när Ole Brams nästa vecka skulle röstas fram som Arbetarpartiets nye ordförande och deras kandidat för statsministerposten i nästa Norska val.
Kapitel 11
Säpo hade höjd beredskap kring Per Göransson. Styrbjörn Göransson hade inte kunnat omnämnas som ett direkt hot, men Per Göransson var ändå lite skakad över Styrbjörns hot mot honom, även om Per trodde det var uttalat i hastigt mod och eftersom händelsen var så som den var med Svetlana.
Säpo skulle skydda Styrbjörn Göransson hette det från högre ort så att säga. Där fanns nu Sverker Eriksson och Gert Svensson på Centralen.
”Skydda en koling sa Gert till Sverker, vad tycker du om det?”
”Du borde kanske sänka rösten Gert sade Sverker.”
”Men visst har jag funderat över uppdraget, men det är ju släkten Göransson som gäller som ny höjd beredskap.”
”Jo, men vad tycker du egentligen Sverker?” Ja, alla är födda fria du vet och har samma rättigheter, men visst jag har väl haft mer spännande i mina dagar än just nu.”
”Hungrig som fan är jag också.”
”Då har vi något mer än samma arbetsgivare gemensamt Sverker.”
”Vi kanske skulle kunna få fritt synfält från Hamburgerbaren?”
”Om Du vill kan jag gå först och beställer vad du vill ha, jag bjuder inte så hala upp en hundring Sverker.”
”Gert stegade iväg mot den osande ”Burgarbaren” medan Sverker hade uppsikt över Styrbjörn som mest verkade irra kring bland förvaringsboxavdelningen.”
”Sverker ville inte sprida felaktiga rykten om det minsta med sin hälsa.”
”Tyvärr misstänkte han att den svidande känslan och extremt påträngande ”pissbehovet” hade sin förklaring i en spräckt kondom.”
”Varför, så jäkla onödigt och i baksätet på tjänstebilen, gjort var gjort.”
Nöden har ingen lag, Sverker tänkte inte pissa på stengolvet på Centralen och rusade mot toan. Tre minuter är inte länge, men det tog bara Styrbjörn en minut att öppna boxen och två minuter att lämna Centralen. Sverker hade just fått fram ”snorren” och riktade den mot pissrännan. Osökt kom han, att tänka på den gamle kollegan Sune Mattson, som lite raspigt brukade fnissa fram ”Du vet väl att det är bättra att pissa i stuprännan, än stupa i pissrännan”. Efter tre minuter hade Gert kommit fram i kön och beställde två ”Meal” Efter två minuter stod både Gert och Sverker där man skulle, men utan Styrbjörn i sikte.
”Hur fan kunde Du stönade Gert?”
”Blev akut skitnödig du vet, jag chansade tyvärr, så vi får enas om en bättre förklaring.”
”Vi brukar ju fixa det Gert.”
”Kommer du inte ihåg hur jag backade upp dig ute på Värmdö.”
”Både jag och du, men inte din fru vet vad du bevakade i en timme.”
”Visserligen var du kanske hos tandläkaren, men det var inte hon som fyllde något hål, eller hur Gert?”
”Hur är det Gert med sexlivet?”
”Ah, sluta nu Sverker, kom så rapporterar vi förlusten av objektet som vanligt.”
Jürgen och Styrbjörn var redan på väg mot Grand Hotell.

Grand Hotel i Oslo öppnade år 1871 av konditor Julius Fritzner. Kvarteret där det låg hade från början egentligen varit tre gårdar och Heiberg Gården fick bli hotel. Julius bekanta arkitekt Jacob Nordan och dekorationsmålare Willhelm Krogh medverkade till förbättringar.
Spegelsalen med orkester, drog till sig både akademiker och utländska diplomater redan år 1894. Drottning Maud och kung Haakon höll hov med ”Balselskabets Forening”.
År 1912 hade den hjälteförklarde Roald Amundsen sin ”Kom hem från Sydpolen” fest här.
Namnet Grand kom till för byggnaden var så stor. På den tiden 120 rum och 50 bad.
Möjligen lät Julius, sig inspireras av Grand Hotell hos tidigare storebror i Stockholm.
Nu i modern upplaga, så hade Grand Olso 51 stycken sviter. Torstein Brams hade passat på att välja Nobelsuiten för det viktiga planeringsmötet. Alfred Nobel hade en mycket passande historik kring namnen Ryssland, Sverige, Danmark och Norge. Pia Sörgaard var först på tur.
Det fanns en offentlig förklaring till mötet och en som var den verkliga. I grunden var den verkliga ”Operation Stycka Storebror” Sverige kallades sedan länge för Storebror. Det var inte konstigt med tanke på självbilden hos många svenskar inte riktigt hade med verkligheten att göra. Betydelsen av Sverige var klart överdriven. Landet Sverige hade fått ett trendbrott just i Norge och när krigarkungen Karl den XII blev skjuten. Sveriges tid som erövrare av andra länder övergick år 1932 till att omvända dem till trogna socialdemokrater. Det började bar med över fyrtio år i svit. Hackade till lite på vägen som en dödsryckning. En bättre förlorare kunde inte önskats än Per Göransson.
Självgod som få och dessutom svensk och vad hade han utfört på senare tiden för Sveriges folk. Varken det ena eller andra, mer än sänkt standarden för flertalet svenskar. Men inte för sin egen del. Visst var det nytt rekord i privatbostad för en Socialdemokrat vid rodret och visst var det en fru med stora pensionsfonder, och visst hade lilla frun fått jobbet som en förläning. Ren och skär maktutövning på gränsen till vad den hårt beskattade medelklassen tålde. Läget kunde inte ha varit bättre för en ommöblering, av den Skandinaviska kartan, tänkte Torstein Brams, där han väntade på Pia Sörgaard i Palme restaurangen. Man hade valt att köra fram den skottsäkra volvon till baksidan av hotelet.
Pia kom lite sent, men hälsade glatt på Torstein.
”De var en dejlig tur”
”Tack för inbjudan Torstein.”
”Slå dig ned Pia, vi kan väl börja med lunch.”
”Har sedan tänkt att vi flyttar oss vidare till Nobelsuiten.”
”Dejligt Torstein.”
”Vad tror du kan smaka dig Pia?”
”Kanske Smörebrödbuffet med dessert och kaffe?”
”Gärna Torstein, jag känner mig redan som hemma.”
”Pia får jag föreslå en Bollinger Special Cuvéet Brut.”
”Den kan nog passa, eller vad tycker du Pia?”
”Det är inte bara Danmark som är ett ”yndigt land” Torstein.”
Under tiden kostade en 6-pack Carlsberg i Oslo 165 norska, och 56 svenska i Stockholm.
Bollingern på bordet däremot gick på 1030 norska per flaska, men notan gick på den smorda oljenotan som Torstein brukade skämta om.
Redan år 2000 när den Svenska aktiebörsen startade sitt börsfall, drog Norge in 340 miljarder norska kronor, hela 23 % av BNP. Även utan oljan var Norge 10 % över EU standarden för köpkraft, men Torstein visste, att Danmarks var högre, och Sveriges lägre. Men varför man räkna utan olja? Bara Luxemburg i Europa hade högre BNP per invånare än Norge.
Från ett av Europas fattiga länder 1969 till ett av de rikaste, en riktig saga och jämfört med Sverige som dribblade bort 650 miljarder för alltid, från år 1970. Torstein mindes en utredning om Sveriges ekonomiska politik efter år 1970. Tjugo fel av tjugo möjliga vägval från svenska politiker. Paret Pia och Torstein hade just kommit tillbaka från en lagom lunch, och notan gjorde inte något mätbart hack i kurvan för nettot som Norsk Oljefund skapade. Värre skulle det bli när alla svenskar som ”var köpta”, skulle lösa in sina nya optioner mot aktier. Den tiden den sorgen, man får offra lite om man köper ett halvt land. Den första svåra frågan var hur det norska folket skulle få motiv för att hjälpa Sverige. Sverige hade ju nu rätt räknat 1,5 miljoner människor mellan 24 och 65 år som försörjdes av kring 2,5 – 3 miljoner som hade sysselsättning med arbetsinkomster, egen pension eller motsvarande.
Pia menade att det hade fungerat i Danmark, att uppfinna problem, och göra dessa till stora frågor. Små frågor brukar bli stora frågor i små hjärnor, som hon ibland nämnde efter för mycket ”bajer”. Svenskarnas invandring till Norge var ju inte något att dra upp. Kring 4-5 000 personer per år.
” Jo Pia jag vet, men har Du inga förslag?”
”Jag tror på Sveriges billiga bostäder och tillgång till dessa genom Operation Stycka Storebror.”
”Det kan även komma en tid efter oljan, och svenskarna är ju mer diversifierade på andra näringsgrenar än rederi, fiske och olja.”
”Norges oljepengar smörjer ju redan delvis den svenska nationen eller hur Torstein?”
”Visst det ligger väl något i det.”
”Samtidigt får Norges folk se på hur svenskar står med mössan i hand, och ber om att Norge ska ta hand om ett antal av dessa 1,5 miljoner personers kringkostnader, från kadern ej arbetande.”
”Nej, där missar du lite Pia, Norrland är ju tänkt, att bli en del av Finland, och Lars Linstal tänker försöker driva fram medborgarlöner kring 20 000 kr per månad.”
”Det kommer att betyda omflyttningar inom Sverige.”
”Måste få säga det lite grovt tillyxat Pia, lata och andra som gillar 40 000 kr i månaden för ett vuxet par, drar sig nog inte för att köra snöskoter i framtiden.”
”Även om de kommer under styre från en viceguvernör vid namn Lars Linstal, med flaggor med röd botten som nytt landskapsflaggan.”
”Ja, det verkar troligt Torstein, vi får kanske även några från Östdanmark att röra sig norröver, innan muren byggs mellan forna Norrland, och nya Norges land från förra Sverige.”
”Ja Pia, vad förvånad många ska bli när muren börjar byggas, inte ens Lars Linstals hjärna har räknat med det.”
”Eller vad tror du Pia?”
”Nej, men man vet inte egentligen, han kanske kommer att gilla tanken på, att ha det ungefär som på gamla tiden, du vet Östtyskland var väl ett av Lars Linstals stående exempel på framgångsrika länder för arbetsmarknadsfrågor.”
”Det kräver ju en ganska sjuk hjärna, för att komma fram till en sådan slutledning, eller hur Torstein?”
”Jo, men nu handlar det om att få Norrlands befolkning, och ”Postkommunister”, samt lite ledighetstänkande,  till rätt valurnor för frihet år Norrland.”
”Ta fram lite statistik Torstein, på BNP för Stockholm, Göteborg, och för Östdanmark, så ser vi säkert hur Norges BNP inte kommer att lida mycket av, att få införliva midjan på Sverige.”
”Östdanmark kommer att må bra av att ingå i Danmark.”
”Ja, Pia, och för sent inser nog Lars att 40 000 kr i månaden för ett tidigare svenskt par som blir ett ryskt finskt par, inte får behålla den standarden över två val.”
”Ryssland går ju bara med på det under 12 månader, sedan när allt är klart hamnar standarden som ungefär i nya Finland, och den är inte 480 000 kr per år för kreti och pleti som är 100 % lediga.”
”Torstein, jag köper vad du säger.”
”Kan nämna, att läget är bra vad gäller Temo undersökningen senast, och Östdanska Frihetspartiet som går kraftigt framåt.”
”Bra Pia, här fick vi i Arbetarpartiet nästan 33 % förra gången, men med Fremskridspartiet, kan vi räkna med, att få över 55 % av rösterna.”
”Det är klart alltid osäkert kring hur en Folkomröstning ska sluta, men det mesta är ju bara en fråga om propaganda. Norsk Oljefund har stakat ut målet. Huvudkontoret ska bli Stockholms Slott.”
Kapitel 12
Professor Axel Stensskov var även intresserad av kemi. Men som flertalet gör, så specialiserar man sig inom den akademiska världen. Så en del kunskaper fanns även om kemi, och dessa kom till nytta när han fick höra talas om Günther Walters.
En klarare lysande stjärna på Köpenhamns Universitet fick man leta efter. Att Axel kom över formeln för det på konstgjord väg tillverkade giftet var tur. Giftet var i princip omöjligt att spåra. Det framkallade samma symtom som dödsfall i hjärtinfarkt och i 99 % av fallen.
Günther hade en förkärlek för att driva med folk, och han var även tävlingsinriktad. Axel och Günther hade besökt Café Sorgenfri, nära Gammeltorv Nytorv i Köpenhamn. Det var gångavstånd från Universitet. Sorgenfri var ett gammalt sjömansvärdshus från 1797. Varje år låg mängden serverad fleskestek på 10 ton, om även rödkålen fick räknas med. Mycket små priser, och små bord med rutiga dukar var ett annat adelsmärke. För att ens kunna få plats med alla faten, så var det standard med stålrörs hyllor uppe på borden. Då kunde faten staplas i ett plan till. Gästerna kunde genom att höja blicken lite från ölen, se även rätter i ögonhöjd.
Axel trängde sig före nedför halvtrappan. Röken låg som en dimma från 1632 i Lützen.
Jo då två platser var kvar, så Axel tittade ut genom ytterdörren, och vinkade in Günther.
Fleskestek fick det bli för 70 danska, och lite till för ölen. Man fick inte dricka för mycket före eftermiddagens föreläsningar, inte mer än fyra öl per man.
”Du har väl hört Günther, att vår käre statsminster Jens Otto Christensen nu har varit uppe på slottet, och fått sin egen ”Elefantorden”?
”Jo men visst Axel” men jag tänker då på
”Det Konglige Skydeselskab”, när medlemmen författaren P.A. Heiberg läste sin senaste text, ja det var redan 1790 du vet.”
”Du vet det var ju tryckfrihet som för Jyllandsposten minst.”
”Men man fick inte skämta för mycket om kungen.”
”P.A. Heiberg reciterade Heiberg en nyskriven dikt med:


”Ordner hänger man på idioter
Stjerne og bånd man kun adelen gir
Dog har man hjerne
Kan man jo gerne
Undvare orden og stjerne”

”Ja, du vet säker Axel, det infördes censur, och två år senare var Heiberg förvisad på livstid, och stackars karln dog 42 år senare i Paris.”
”Är det något sådant du önskar Jens Otto?”
”Nej inte efter 42 år Axel, gärna snabbare om jag får rösta.”
”Ja, Günther Du åker ju ofta till Sydamerika, så där har man väl särskilda gifter till pilar, du vet blåsrörspilar.”
”Lustigt du nämner det Axel, hade inte tänkt berätta för någon ännu, men jag fick ett nytt genombrott nyligen.”
”Aha? ”
”Hur då Günther?”
”Ja, det var en ren slump egentligen.”
”Molekylkedjan jag letade efter ställdes upp helt fel, spegelvänd, och när jag testade så stämde den med det curareliknande naturgiftet jag hade kvar från förra resan till Sydamerika.”
”Så då menar du Günther, att du gjort det igen utan att ännu ha lyckats få en egen ”Orden” ta en Elefantöl på min bekostnad Günther!”
”Du tror mig inte Axel, så kom till labbet vid sex tiden, så ska du få se en liten vit mus duka under i hjärtinfarkt.”
”Jo det är nog den enda mus jag kommer i närheten nu för tiden, studenterna, och särskilt alla dessa söta kvinnliga verkar ha blivit mycket yngre på trettio år.”
”Kom nu din gamle bock, vi kommer för sent Axel drick inte den sista ölen, så hinner vi tillbaka.”

Axel lyckades med hjälp av stor rutin leda eftermidagens lektioner. Som tur var fanns det en pratglad Skåning bland studenterna. Axel var Professor i nordisk historia. Tolkningar kring hur man hade uppfattat erövringen av Skåne och vid olika tillfällen hade varit ämnet för dagen. Typiskt, så hade Lars Persson den pratglade Skåningen sina egna hörsägner.
Propaganda var även effektivt på 1600- talet och olika händelser uppfattades helt olika bara över Öresund. Äntligen var klockan fem och Axel hade en timme till att rätta den senaste skrivningen. Tiden kändes som alltid kort när Axel gick in i ”Flow” eller som han brukade säga sin egen ”Mugga upplevelse”. Plötsligt stod han där flinande.
”Ok Axel hänger du med till labbet så avlivar jag den där musen med mitt nya gift.” Axel hoppades det var sant som Günter beskrev det. Av säkerhetsskäl var labbet extra starkt byggt och bevakat. Passerkorten var speciella och koderna ändrades ofta. Det luktade som vanligt skarpt från olika syror och andra kemikalier. En viss stank från djurens burar blandade sig med den övriga lukten.
”Här Axel, ska du se. Günter grabbade tag i en liten vit mus och höll den som om det var ett löskokt ägg. Försiktigt och trots sina extra stora händer. Günter släppte musen på en glasyta och det var närmast som en hög rund glascylinder för att vem som stod runt om kring skulle kunna studera objektet.
”Se nu här Axel, Günter hade just kommit tillbaka från ett kassaskåp.”
Han hade en halv sockerbit i på ett fat och från en flaska som mest liknade näsdropps flaskor, tog han upp en pipett. Axel kunde inte se mängden vätska men Günter nuddade vid sockerbiten med öppningen av glasröret.
”Axel titta nu noga, det kommer att hända ganska snabbt.”
”Luta dig fram så du ser bättre.”
”Günter sänkte ned sockerbiten till den efter ett dygn utsvultna musen.”
”Den hade väl ätit det mesta och socker var nästan för bra för att vara sant.”
Det tog inte över en minut så låg den där död.
”Ok Axel nu får jag även nytta av mina gamla kunskaper om att disekrera smådjur.” Musen placerades på en skärbräda av plast och Günter skar upp den på magen och pillade ut hjärtat. ”Se nu här Axel ropade Günter från en kyl lite längre bort i lokalen.”
”Det är ungefär som med TV program för matlagning.”
”Så här ser ett helt friskt mus- hjärta ut, inga streck och inga prickar som här, se.”
Günter nästan tryckte upp bägge hjärthalvorna i närheten av Axels läsglasögon.
”Ser Du Axel, hjärtat fick kramp och slutade pumpa, samtidigt brast en del blodkärl inne i muskeln.”
”Så ser det ut även på en människa, fast klart ändå lite mer likt menar jag.”
”Ja nu tror jag dig, men vem är det som knackar på dörren Günter.”
En minut senare när Günter fick rätt igen, det var ingen där, Axels hörsel var inte så bra som Günter, så hade Axel några droppar stulna i sin tidigare tomma nässprejflaska. Mängden gift hade räckt för att döda en häst. Per Göransson var inte lika tung, kanske mer som en stor galt.
Jörgen hade kommit till parkeringsplatsen på Kastrup. Ingen tänkte på männen i bilen.
Axel körde inte fram så folk kunde se in i bilen. Jörgen hade just ställt av sin bil på dygnsparkeringen. Nu klev han in i bilen och fick en liten plastcylinder med runde toppar.
Jörgen skulle bli tvungen att göra lite brunt jobb. Inga risker fick tas mer än nödvändigt.
Bara att trycka upp den där bak och inte käka något med lök på planet.
Allt tog några minuter och Jörgen skulle först till gamla stan i Stockholm. Ett paket med fem miljoner och klara instruktioner i ett brev.
Nu behövdes även  den lilla plastbehållaren kastas och den något mindre specialgjorda flaskan skulle läggas in i samma låda som i sin tur skulle placeras i förvaringsboxen på Centralen.
Jörgen tog sig fram i Stockholm och till fots och genom kollektivt åkande. Flygresan hade inte blivit försenad, så tiden räckte väl till. Snart var även paketet till Styrbjörn på plats i boxen på Centralen. Nu gällde det att Styrbjörns hat mot Per var verkligt äkta, och att det hade ännu mer kraft än att få betalt för att inte utföra något. Jörgen skulle försäkra Styrbjörn om att deras organisation skulle leta upp honom både i Sverige eller i något annat land och om Styrbjörn bara försökte blåsa dem. Lagom piska och morot brukade hjälpa.
Det mest effektiva budskapet i en enda mening var alltid hotet och hoppet blandat i samma mening. Vad skönt att ha en egen bror som var reklamkille.
Kapitel 14
Freja Larsson kände att hon hade haft tur. Peter-Niklas Göranssons fru Stina var klart sötare än hon var. Men att Freja hade blivit älskarinna till Åklagare Peter-Niklas låg inte på det planet. Rent utseendemässigt såg Freja Larsson ut som en blandning av en Afganhund parad med en myrslok. För lång och böjd näsa och för lång blond lugg. Men ett bra ligg.
Peter-Niklas gillade även lite olika ”Kinky” varianter. Sedan var det ju, det här med beundran.
Ingen kunde slänga en dörr lika hårt i huvudet på en undersökande journalist. Freja kunde verkligen konsten, men Petter-Nicklas vågade inte. Pensionsavtalen var inte lika trygga som för en garvad politiker. Paret brukade låna antingen Fastighetsmäklare Olle Duvgrens extra lägenhet eller Byggmästare Erik Åshögs. Tyvärr för både Petter, och Freja, så hade Erik tagit ut en extra försäkring för att skydda sin egen framfart i Stockholm. Det var otroligt vad små hål som kunde borras för filmkameror, och med anslutning till dator. Ingen tänkte på den under det sänkta sovrumstaket. Kameran var även kopplad till en rörelsesensor i armaturen just ovanför den helt runda sängen. Både Freja, och Petter-Nicklas blev, antingen de ville eller inte, filmade i 360 graders visning. Normalt brukade Erik föra över filmningen till DVD format. Det låg en del obehagliga skivor i Eriks kassaskåp. Akten mellan Petter-Nicklas och Freja var nog det värsta Erik hade sett. En kopia till Petter och nästan vilket åtal som helst kunde försvinna precis som en DVD skiva. Jordbruksminister Berry Fält och Arbetsmarknadsminister Bert Parkinson var helt klart på andra plats. Den filmen var nästan förvillande lik en nyligen Oscarsbelönad Hollywoodrulle. Men utan hästar, men med svarta Volvo i gränden. Tänk att Berry agerade den feminina parten. Tur också att sällskapet 1905 hade DVD kopior på tre års förlustelser.
Freja Larsson var blank av svett i pannan. Luggen hade blivit rejält blöt när Petter ”nicklas” sprutade för tidigt.
”Du Freja, när jag tänker på Britta Nilsson 103 år och hon har ägnat hela sitt liv åt sitt brinnande astronomiintresse.”
Freja var van att höra någon historia efter varje möte med Petter. Han var trogen medlem i Svenska astronomiska sällskapet.
”Jo Freja tänk, hon måste vara den äldste i sitt slag i Sverige.”
”Hennes dragning om Spiralgalaxen M101 senast var bara för skön.”
Freja tänkte på hur skönt det skulle vara utan allt babblande från Petter kring det här med stjärnor och planeter, men med hela sin kraft så log hon mot honom som en politiker bara kan. ”Visst Petter det är fint.”
”103 år och klar i huvudet som Polstjärnan menar du?”
”Ja ungefär så menar jag.”
”Något annat?”
”Jo hon är för bra på kosmiska strängar, du vet i big bang teorin.”
”Du Petter vi borde komma iväg nu.”
”Vi kan inte riskera alibit igen.”
”Inte för jag tror det kommer någon flodvåg i kväll heller, men du vet.”
”Ok en snabbdusch då Freja”
”Ja men helst själv.”
”Du kan väl låsa när du är klar, jag måste bara hem till bostadsrättsföreningens sammanträde.”
”Stambyten kommer att sänka min miljonvinst från övergången från hyresrätten.”

Utbildningsminister No Less visste inte från början hela turordningen kring sin egen utnämning. Förklaringen från Statsminister Per Göransson hade låtit både naturlig och rättvis.
Den mänskliga fåfängan var en av egenskaperna som Per Göranson brukade utnyttja.
Risken att ett inflikat beröm vid en förklaring skulle betraktas som smicker?
När det gällde Per Göransson var det närmast osannolikt, att någon skulle tro annat än att det var ärligt menat. SAP behövde visa sin mångkulturella programförklaring. Här fanns ett parti som värnade om landets invandrare. Per Göransson hade inte ens dragit sig för att vid en fråga från en journalist , på frågan om han kunde tänka sig att bosätta sig i Malmö och ”Rosengård”, den helt varumärkes uppbyggda stadsdelen för ”Stor andel invandrare”, svarat glatt javisst.
Det säger det mesta, med tanke på vilket mångmiljonbygge som växte fram i ”Sörmland” och
Många mil från den ”Falafel ångande” Rosengårds statdsdelen.
I No Less hade partiet hittat en Kines i andra generationen, nästan bra svenska i tal och skrift.
Lite svårigheter, som vid uttalen av R, som ofta fick drag mot L. No Less hade egentligen fått sin nuvarande fru genom just den här lilla uttalsskillnaden. Vid en segeltur hade No Less skrikit tvärs över båten och stormens vinande – Lut jag kan inte L(Reva) utan dig. Åtminstone så uppfattade Rut Svensson det så. No Less hade fått en mycket varm och kärleksfull behandling på det lilla hotellet i Dragör. Resten hade egentligen följt slag i slag.
Man hade gift sig i Pauli Kyrkan i Malmö. No Less hade flest släktingar i Malmö. Farbror
Tao Less ägde och drev en sliten kineskrog på Linnégatan. Farbror Tao hade velat stå för lokalen, men No visste hur ”snuskig” restaurangen var. Den röda heltäckningsmattan hade säkert legat där i över 15 år och den hade åtskilliga fläckar av sötsur sås och kring trettio andra rätter. No fick rysningar bara han tänkte på det. Per Göranssons förklaring var att No Less genom många år som duktig utredare i departementen och på olika nivåer, skulle bli en stor tillgång som Utbildningsminister. Vem kunde säga emot. Så SAP fick en ny galjonsfigur i tårtan med utnämningar, efter andra kriterier än duglighet. Föga visste Per Göransson, att No Less segelbåt i Limhamn snart skulle var finansierad av ett företag, som var dominerande som förlag när det gäller Utbildningslitteratur. Där fanns han nu i Lars Schmits Storebro. No Less brukade få sitt årliga privata bidrag vid den här tiden. Lars Schmit ägde Utbildningshuset Ugglan. Han hade på kort tid delat ut en del bidrag till villiga mutbara, som Lars trodde skulle kunna få inflytande. Lars hade ägt sin Storebro Royal 33 från år 1983 då han köpte den helt ny. Namnet ”Orwell” fick det bli, efter Lars stora intresse för Orwells 1984. Storebror ser dig som Lars brukade skämta. Lars hade redan lag ut båten på nätet för drygt 550 000 kr och lagt ett bud på en Storebro 380 Biscay för pris 2,3 miljoner. Här var nya order på väg till Lars företag UU. Lars fick No Less att äta från Lars egen hand. Hur kunde man begå ett sådant felgrepp hos SAP. Det var bortom Lars tankeförmåga. Tänkte inte Per Göransson aldrig på engelska? Nu hade No Less blivit rena skämtet i folkmun. En utbildningsminister som följde utvecklingstrenden även med sitt namn. Svenska elever visste allt mindre. Jämförelserna med andra länder var närmast skrämmande. Jämförelser med Japan visade på otroliga 40 % lägre nivå. Lars undrade ofta om svenska elever överhuvudtaget läste alla dessa böcker som han lyckades sälja så himla enkelt, men relativt dyrt med tanke på tunga mutkonton.
No Less skulle få köpa Lars Royal för 400 000 kr, och han fick även en liten väska med 500 000 kr i. Lars brukade göra överföringen inne på danska sidan. Det fanns överhuvudtaget inte några vittnen till deras årliga ritual. Lars och No brukade ligga lågt. Inte ens en liten öl på bryggan utanför restaurang Kajutan i Limhamn inmundigades. Kylväskan var packad med ”Elefantöl” direktimporterade från Dragör. Både No och Lars var så där lite avslappade efter vardera två öl, och man skymtade Dragör där borta. Pia Sörgaard väntade snart på krogen i Dragör. Lars och Pia kände varandra sedan länge och var helt invigd i den stora Nordiska planen ”Stycka Sverige” No Less dög som Lars skämtade kring den senaste knähunden nära Per Göransson.
”Du Lars frågade No”
”Ja?”
” Jo Lars, det har uppstått ett litet mysterium. CSN har bryderier.”
”Hur då No?”
”Jo man har fått den senaste utredningen från Statistiska Centralbyrån. Studenterna verkar ha mer pengar att röra sig med än på länge.”
”Tja No, man jobbar väl extra?”
”Nej Lars, det framgår inte, men det kan klart vara svartjobb.”
”Ja No det är ju närmre 20 % av allt som det jobbas med som faller inom den svarta sektorn.” ”Jo Lars, men det förklarar inte den slutledning man kommer fram till.”
”Hur kan deras läge ha förbättrats så mycket på så kort tid.”
”Det är som om det fanns en okänd hand som vilade över hela den arbetsvilliga studentkåren.”
”Men No, SCB måste väl ändå ha några hjärnor som kartlagt det hela och gissar något?”
”Jo man har även upptäckt att telefonräkningarna blivit högre.”
”Man har gissat på enkäter över telefon.”
”Men man vet inte vem som, eller vilket företag, som kan ha skapat så mycket arbetstillfällen, och som svart ersättning.”
”Det är inte särskilt lätt att komma på.”
”Men varför frågar du inte Per Göransson om du vill? ”
”Nja hur ska jag motivera en utredning i den frågan Lars?”
”Du kan väl som Utbildningsminister starta en utredning, om exempelvis dagens studenters ekonomi och behov av högre eller lägre stöd rent ekonomiskt i ett framtidsperspektiv.”
”Bra Lars, då kan man ha med olika år med jämförelser och kan se när något trendbrott kom.” ”Kanske man kan se lokala förhållanden?”
”Ja varför inte No.”
Kapitel 15
Anne-Marie Pilgren hade med skrämmande framtidsblick fått rätt även under den senaste månaden. Vid den trettio- dagars rapport som gavs ut till den inre kretsen, så hade inte trenderna ändrats till det bättre för att Sverige inte skulle råka bli ett före detta land.
Många var förundrade, men med mycket möda, och besvär arbetade svenska studenter med sitt flitiga intervjuande. Kulturen med mer uteliv och krogliv rullade på som en trend och studenter som arbetade hårt även med extra jobb kunde hålla en bra standard.
SAP hade korkat nog även testat lagstiftning mot deltidsarbete. Småföretagare var upprörda och många med mer välutvecklade hjärnor svarade på remisser. Tummen ned för förslagen.
Sedan 1967 hade mer eller mindre den verkligt framgångsrika kadern med företagare sålt till stora företag eller flyttat till andra länder. Kvar var mest s k ”Tobakister” små företag som mer var ett alternativ till en enda anställning. Där skapades inga nya jobb. Men vinsterna för Sverige var mycket stora. Ofta klarade sig många småföretagare sig med lägre stöd, än för den typiske svensken, med 21 stycken sjukdagar per år. Ofta hade småföretagaren inte ens
21 sjukdagar under en tidsperiod av 10 år. Bara den skillnaden var värd 200 000 kr per ”skalle” och gånger 300 000 stycken, en så där 60 miljarder per 10 år. Anne-Marie Pilgren visste sedan länge, att även Grekerna, så tidigt som, före Kristi födelse, noterat att den kadern som var dåtidens småföretagare brukade ligga kring 20 % av landets arbetskraft. Med hela Sveriges svarta sektor och den synliga företagarsektorn så var det ungefär likvärdigt i andel. I demokratier under Grekerna, så styrdes länderna av kadern 40 % som upptäckte att politiskt arbete eller att rösta rätt kunde minska det som är hårt. Att arbeta. 40  procentarna klarade sig i många år och lyckades behålla makten. Oftast ägde 5 % av de rikaste det mesta av både verklig makt och tillgångarna i landet. Dessa brydde sig oftast inte särskilt mycket om vilken variant av politiskt system som gällde för tillfället. Demokrati och en stor medelklass var lugnt. Men i cykliska mönster, så tröttade maktfullkomliga politiker ut medelklassen. Ofta över 50 – 80 år, så hade nästa fas en brutalare period. Diktatur när oket med skatter och stölder från folket blev så stora, att delar av den nästan trogna 40 procent- kadern förenade sig med den underlägsna 20 procent- kadern som hantverkare och när 5 procentarna ville förnya.
Det räckte med att 10 procent enheter vittrade 40 till 30 för ett maktskifte.
I Sverige verkade 30 procentgränsen närma sig med stormstyrka. Östdanska Frihetspartiet vällde fram som Pesten på Medeltiden. Många socialdemokrater hade fått nog. Varför skulle Per Göransson imitera 5 procentarna och ostraffat. Per Göranssons dagar borde vara räknade och då vid nästa riksdagsval.
Anne-Marie Pilgren tittade ut över den nästan tomma lokalen, där hon åt dagens på Grand i Lund. Fisken var smakligt upplagd. Visst var det lite störande med fyra vuxna män runt samma bord. Men säkerheten var viktig tyckte styrelsen i Schweiz. Läget hade skärpts. Tydligen hade SCB fått fram ett mönster. Säkerhetsteamet skötte hela sin kommunikation genom servicen Findmenever.com. Här fanns ett stort antal skyddade servrar, här kunde Internetanvändare surfa utan risk för att kunna spåras. Det som var utmärkande som en bostadsadress, IP nummer hos en Internetleverantör, det var helt omöjligt att komma åt genom att Findmenever.com hade tänkt på allt. E-posten gick genom några av olika servrar runt om i världen. Dels växlades IP adressen slumpartat, och dels så krypterades e-posten med 128 bits kodning. Findmenever.com hade även anlitat ett betalningsföretag i Israel. Här lämnades minsta möjliga information om köparen, och efter fem dagar var det lilla som lämnats helt borttaget. Inte den snabbaste domstol i världen kunde spåra ens betalningar. Findmenever.com hade även organiserat sig rent juridiskt, så att man inte kom att ligga bolagsmässigt inom varken USA eller EU området. När väl kunder för 99 USD köpt den årliga tjänsten, kunde inte ens CIA eller Homeland Security eller NSA spåra vem som sände vad från vilket land eller vem det var. För under 800 svenska kronor per år kunde vilken medelsvensson som helst, helt lagligt utnyttja sin rättighet, att upprätthålla hundra procent anonymitet på Internet. Att Sveriges Justitieminister nu lagt fram långtgående förslag om avlyssning av telefontrafik och Internettrafik, det drabbade 99 % av folket som inte visste bättre än att utsätta sig och sina barn för den ”Storebrorslika 1984 Orwells Eran” som nu svepte fram i spåren av den stora belgiska pedofilhärvan och 9/11 New York Busch eran.
Anne-Marie Pilgren kunde själv välja om det skulle se ut som e-posten sändes från Malysia.
Hon hade inte trådlösa nätverk och i lägenheten hade inrättats en särskild plats. Under gästtoaletten fanns ett utrymme för en bärbar dator. Där fanns den mest hela tiden och den hade ett automatiskt systemprogram om även rensade allt som sändes. Inget fanns på datorn mer än vanliga program. Det var en ren kommunikationsdator med hög säkerhet.
Ann-Marie Pilgren visste, att studenterna som grupp klart ville behålla sina uppdrag, men för säkerhetsskull rensades det mycket i leden. Företagen som erbjöd uppdragen var baserade enbart som filial i Sverige, och för kortare uppdrag behövde endast dessa bolags hemländer erhålla skatt på verksamheten. Ännu var Anne-Marie Pilgren säker, men hur länge till?

Stefan Stallander på Statistika Centralbyrån var den som upptäckte sambandet. Han var nästan sjukligt road av, att korsköra olika data, och databaser mot varandra. På verket hade han fått smeknamnet ”Kollander”. Det var säkert den främste matematikern som verket haft på många herrans år. Inte sedan Sven Grassman krossades hade man haft någon bättre. Grassman hade räknat ut, att Sverige inte hade ett gigantiskt underskott som politiker slog på trumman för.
Sveriges nationalräkenskaper var felräknade. Valet att krossa den som kunde räkna var ett enkelt val. Grassman dog nästan glömd, medan kadern av ”felräknande” nationalekonomer med röd partibok klättrade i lönegrader och till nivån för sin inkompetens.
Svenska ekonomin bromsades när LO kollektivet trodde på att hålla igen sina krav på löneökningar. Sverige dignade tydligen under skulder. Falska upprepningar blir till slut dagens sanning. Egentligen var det bara Grassman själv och hans närmaste som visste den rätta beräkningen. Allt var egentligen tragiskt. Löntagare hade tvingats till för låg utveckling av löneökning, medan kronan devalverades steg aktiebörsen åren 1980 – 2000 med 72 gånger.

Det hade inte kunnat föras en bättre politik för den svenska 5 procentkadern. Den rikaste delen av befolkningen hade aldrig blivit rikare på så kort tid och med en socialdemokrat vid rodret. Medan lönens köpkraft åren 1980 – 2000 föll med hel 65 %, så steg lönen för aktiemaffian med 72 gånger. 100 000 kr år 1980 som löntagare föll till 35 000 kr och
100 000 kr som aktiekapital steg till värdet 7,2 miljoner. Om lönen 50 000 kr per år skulle ha stigit lika mycket som Stockholmsbörsen åren 1980 – 2006, hade en vanlig lön varit 3,6 miljoner per tjänsteman. Då om någonsin hade Sven Grassman fått fel. Sverige hade varit nära bankrutt. Som det var nu fick man stå ut med de 35 000 stycken svenskar som ägde merparten av värdet i aktier i Sverige. Vilken tur att en vanlig LO anställd i hyreslägenhet som bostadsform, inte visste ens vad han eller hon inte visste. Inte ens 95 % av medlemmarna i SAP kände till, att man fört den mest perfekta Moderata ekonomiska politiken sedan år 1980.
Inte konstigt alla Wallenbergare på krogen, smakade riktigt gott dygnet runt.
Inte sedan Danmakt var bankrutt på 1800- talet hade ett folk i Norden blivit mer lurat.
Stefan Stallander hade sedan flera år tillbaka sett sambandet. Han köpte aktier via sina utländska kontakter och valde att inte föra några samtal om ämnet. Fasaden på SCB var lagom. Ingen hade något intresse kring om Stefan var god för 1 miljard eller 1 miljon.
Man visste inte vad man inte visste ens på SCB. Stefan kunde ändå inte låta bli. Han skrev ett brev till Statsminister Per Göransson.

Till Statsminister Per Göransson

”Skriver till Dig, med den kunskap jag har”
Verksam som statistiker ser jag ett oroande mönster. Vid en datakörning över olika medborgares löner, köpkraft, levnadsförhållande, studieresultat, bostadsförhållande och en rad andra databaser som jag just nu inte vill nämna, har följande framkommit.

Studenter i vissa områden och kategorier verkar tjäna svarta pengar

Mängden svarta pengar har exploderat på kort tid

Det har inte hittats en förklaring till detta

Jag har tidigare haft framgångsrika kvalificerade gissningar inom flera områden och kunnat stå till det socialdemokratiska partiets tjänst.

Min gissning är, att något omstörtande inom politiken är på gång.
Av säkerhetsskäl, föredrar jag att utveckla teorin personligt, öga mot öga.
Jag har inte sparat beräkningar utan har dem i huvudet.

Vänligen hitta på ett ärende av annan art, som får mig att infinna mig på den vanliga platsen som vi hittills utnyttjat, som förra gången när jag förutsåg, att en kinesiskt andra generationens invandrare skulle påverka opinionen positivt.

Med vänlig hälsning!

Stefan Stallander
Kapitel 16
Putte ”Sprängaren” Pettersson kände sig mogen att ta sig an Erik Åshögs villa och det kasskåp som Sally hade nämnt och när de båda käkat på Stadshuset. Åshög hade vad Putte kunnat upptäcka inte någon hund. Åshög var i själva verket rädd för hundar. Som sexåring hade han blivit illa biten av en Dobberman. Hunden hade hoppat på honom utan förvarning när han kom körande med sin nya cykel med stödhjul. Visserligen hade ett av stödhjulen kört över en av hundens tassar och den hade därefter bitit Erik i ansiktet. Eriks nästa hade fortfarande ärr.
Åshög verkade inte särskilt intresserad av säkerheten. Det var ett äldre och billigt villalarm.
Inte ens någon direktkoppling till Securitasväktare. Inte heller hade något vaktbolag noterats som körde någon bevakningsrunda. Putte hade förbannat det svenska vädret under sina tidsödande spaningar mot Åshögs villa. Bästa intrånget skulle vara via grannens tomt.
Änkan i grannhuset hade både hög ålder, och för lite pengar till underhåll av staketet. Svenska fastighetsskatten var av inget intresse för Putte, så han trodde det berodde på hög ålder, att änkan inte lagat staketet. Men i verkligheten, så var pensionen mest till för energiräkningen och statens krav på konfiskation av villan. En tegelsten i veckan i takt om man orkat göra en beräkning typ ”Kollander”. Allt hade varit över på 45 minuter. Putte var klart upprymd. Adrenalinet hade pumpat ut i kroppen. Inte lika mycket som under det senaste värdetransportrånet i Södertälje men ändå påtagligt. Tygsäcken innehöll vad det lilla skåpet hade innehållt. Varför blanda DVD skivor med kontanter undrade Putte. Vad kan det finnas på dessa. Var det verkligen som Sally nämnt? Filmade högre tjänstemän som utövade sexaktier med helt andra än sina ordinarie partners? Putte ägde ingen DVD spelare, så han ringde Sally. Hon var inte bara fullt utrustad innanför BeHån. Sally och Putte kunde inte önskat sig ett bättre ”startkit” för en långvarig bana som ”Utpressare”. Putte hoppades att Peter-Nicklas Göransson aldrig skulle lämna sin post som ”fordonsförbättrare.”
Åklagare Peter-Nicklas organ i närbild när det, i fullt styvt tillstånd gav Freja Larsson ny
”Hårbalsam”, var bara helt klart värt några miljoner över en säg två år. Lagom i förhållande till en lönegrad som i hans fall. Sally hade tyckt det var tråkigt i slutet när Peter-Nicklas snackade mest om astronomi. Men vad spännande att även Justitieminister Strömbod fångats in med Sallys enda ”Negress”. Undrar om han kunde utnyttjas lika bra?
Du Putte, ta det lugnt med planerna! Det blir jag som får ta skiten. Vem som helst av Peter-Nicklas och Tony har folk att sätta in för att få fram var det kunnat läcka ifrån.
Ta det lugnt Sally, tre mille i sedlar räcker en bit. Det är ingen brådska. Funderar på att sälja paketet istället. Ja, Putte du är väl inte så bra på utpressning som ”icke utlösning” lille gubben.
Sluta Sally, du är inte kul med dina eviga ordlekar. Tror du det är kul. Ta det lugnt lilla gubben och ge mig nu en mille du vet.
Per Göransson fick normalt sina privata brev undersökta. Det var inget pulver eller andra ämnen i det enkla kuvert som var handskrivet av Stefan Stallander. Per hade sedan länge stort förtroende för Stallander. De hade känt varandra redan sedan militärtjänsten tänkte Per.
Per öppnade kuvertet och läste brevet tre gånger. Både armsvetten och den lite småsvettiga ryggen på Per gick igång på alla cylindrar.
”Omstörtande inom politiken”
Per kallade in sin trogne kamrat Harry Gobbles, som snabbt hittade på ett trovärdigt möte för Stefan Stallander.
”Per vi måste höra mer detaljer.”
”Ja, vad förslår du vidare Harry?”
” Tja, är det något som rör bara partiet eller rör det rikets säkerhet?”
”Hur ska Stefan veta det, han bara har gissat Harry!”
”Tror du att Stefan skulle skriva om han inte har mer på fötterna?”
”Du vet ju förra gången så hade an otroligt med detaljer och motiv.”
”Ja stönade Per fram, det viktigaste till nästan varje pris är att partiet behåller regeringsmakten.”
”Så mycket mer vi kan göra för väljarna.”
”Vi har ju det här med medborgarlön fast på våra egna villkor.”
”Det kommer att kunna ge en del nya röster.”
”Per vi måste kanske kalla in vår kamrat på SÄPO, men inte för tidigt.”
”Jag litar på ditt omdöme och på Stefans, bara se vilket fint tips på No Less.”

Melker Göransson tittade ut över fairway. Det var mycket svårt att nå green på nästa hål.
Bert Winter en av bolagets regionchefer hade bjudit Melker till Skåne. Trots att det var tidigt på året var Falsterbo banan spelbar. Bert hade Bokskogen som sin hemmabana. Han hade redan för femton år sedan kommit över ett unikt litet sommartorp nära tionde hålet på stora banan.
Pool hade grävts och stället blev snart rena festplatsen för bolagets utbildningsmöten.
Ingen i Scandinavias historia hade överskridit sin kostnadsbudget under så många år som Bert. Att Melker överhuvudtaget hade valt, att titta bort berodde delvis på resultaten i södra regionen. Trots ett klart bättre befolkningsunderlag för Stockholm med omnejd, så överträffade Berts pojkar bolagets övriga regioner med råge. Kostnadsbudgeten hade sprängts redan första månaden som Bert började som regionchef. Ett skrivbord för 80 000 kr med en direktimporterad glasskiva från Italien. Berts nya tjänsterum var omtalat i hela landet. Säljarna visste inte var de skulle hålla händerna. Bert såg rakt igenom både glasskivan och egentligen rakt igenom varje bortförklarande underpresterande försäkringssäljare. Bäst var att knäppa händerna och be till gud om ett kort möte i ”Oberstürmfürerns” näste.
”Du Melker, du kommer väl till sommaren, till 15 års kalaset” Melker såg Sveriges största utegrill framför sig.
”Vi grillar själv som vanligt Melker”.
”Jo men visst jag kommer ensam Bert.”
” Du brukar ju se till så att det är underskott på killar.
” Ja det är tur att jag får välja ut kontorsflickorna själv Melker.”
” Hur blir det Bert.”
” Är det stora tältet för 100 personer som vanligt?”
” Självklart och vi kör femkamp som förra året, men förra året blev det en del klagomål när Ronald slog ut naken från tionde hålet.”
” Klubben hade besök från USA, några från Wasa ordern och du vet moralen där över.”
” Man är inte van vid fritt blås där inte.”
” Jo men Bert, det var väl lite väl mycket sprit med i bilden förra året”.
” Kan du inte dra undan lite eller hålla hårdare i nyckeln till spritboden?”
” Ska försöka att inte bjuda in Ronald och Åke, dom är för jäkliga egentligen.”
”Visst dricker dom mer än de är bra säljare.”
” Men vi måste nog ta med dom ändå.”
” Det är svårt att förklara varför alla andra är bjudna.”
” Kanske du borde säga upp Åke?”
” Varför nu detta Melker?”
” Jo du Bert, VD:s fru har inte glömt Åkes händer kramandes sina stora bröst under ”Vikingafesten” på årsmötet i Ålborg och sedan somnade ju Åke även i hotellets foajé.”
” Man tisslar om det ännu på HK, så du kanske kan hitta på en bra anledning för avsked före nästa fest ”
”Ok jag kör med försäljningen som är väl klen” ”Har varnat honom två gånger, så vill du det?”
”Ja, han borde egentligen redan vara ute, Bert”
”Visst Melker jag får ta på mig lite av det hela, jag fixar det hela i nästa vecka”
Kapitel 17
Där låg han, svartklädd och lite frusen. Förberedelserna hade varit mycket grundliga. Uppdraget hade varit bekant kring sedan ett år. Men tillfället hade varit värre att lista sig till.
Bara att komma över informationen om Melker Göranssons tidsplanering hade varit ett projekt inom det stora projektet. Uppdragsgivaren hade redan betalat in hälften av arvodet på ett skyddat nummerkonto i den Schweiziska banken.
Han hade tagit sig till fyren på det långa hålet och från havet. Ljudet från den svaga utombordaren hade drunknat i ljudet från vinden och havets brus. Skåpbilen var väl dold längre upp längs kusten. Ingen skulle träffa på honom landvägen. Bara nu inte ”Bill och Bull” de två ökända lokala poliserna råkade vara vakna och mot förmodan.
Öknamnet på poliserna kom från boken om ”Pelle Svanslös”. Efter sju år med rattfulla golfspelare som korsade s k säkra grusvägar mellan golfbanans klubbhus och stora villan, så tröttnade polisledningen i Malmö. Man skickade på ”Bill och Bull”, Måns Turesson en riktig streber till polis. Första offret hade blivit en rådman från Lunds Tingsrätt, lite otur egentligen.
En poliskontroll klockan tre på natten strax utanför Falsterbohus, även kallad ”Kliniken”. Måns Turesson hade själv slitet ut den spritdoftande rådmannen som hade två handikapp till.
18 i golf och så hörde han dåligt på höger öra.

Den svartklädde höjde kikaren och studerade på avstånd Melker och Bert där Melker peggade upp.
”Du Melker fnissade Bert, ska vi säga tiotusen för vinst på hålet som vanligt?”
” Tja, du hade bara tur förra gången, så vi säger väl femton, så har du snart förlorat tusen kronor per tjänsteår Bert”
”Du det budet tar jag, men räkna med förlust Melker”
”Jag går först Bert”
Melker var dålig på att inte hålla huvudet mot bollen och vred upp blicken lite tidig.
Bert var den ende som under en extremt kort tid av resten av sitt liv, såg och hörde det ytterst obehagliga. Melker träffades rakt i pannan och utgångshålet i nacken var något större än en golfbolls diameter. Ljudet hördes som ett plaskande med en handflata mot en blank vattenyta.
Bert kände något stänkande i ansiktet och såg hur Melker föll rakt baklänges och strax efter svartnade det helt. Både Melker och Bert kom att få exakt samma dödsdag.
Statsminister Per Göranssons mest betydelsefulla rådgivare, hans egen bror Melker var nu borta från spelplanen. Östdanska Frihetspartiets senaste investering bar frukt.
Varken Måns, Bill eller Bull hörde den svaga utombordaren från den svartkläddes gummibåt.
Men alla hörde telefonen den morgonen. Någon hade blivit mördad på Falsterbos ”Fyrtornshål” och tydligen hade mördaren skjutit från fyrens ljusrum.
Patrik Lindgren chefen för banan hade tagit emot beskedet från en banarbetare som skulle flytta hålet och flaggan på ”Fyrhålet” Resten var mardrömslik. Banan stängdes och Malmö polisens team var på väg. Peter Orre en utredare av klass, ett riktigt ankare hos Malmöpolisen med teamet, snittade 150 km i timmen, när man nästan missade avfarten på motorvägen från Malmö. Då har det hänt tänkte Peter Orre, man hittade tydligen Melkers tidsplanering i tid. Nu skulle jobbet med vilseledande slutledningar kring gärningsmannen ta vid. Peter Orre hade sedan många år varit medlem i Östdanska Frihetspartiet. Han skulle äntligen få lämna sitt bidrag eget bidrag till ”Operation Stycka Sverige”.
Per Göransson sänkte alla sina 120 kilo i det varma badvattnet. Han brukade alltid överskatta behovet av vatten. Med sin volym på kroppen skulle lite mindre vatten ha räckt.
Följden brukade bli hala och blöta badrumsgolv. Det var inget som Winny tänkte på när hon rusade in i badrummet. Winny hade just korkat upp en extra flaska rött. Få visste att hon drack lite väl mycket. Inte ens Per visste att Winny hade spritproblem. Först tänkte inte Winny svara så här på lördagsmorgonen. Hon stuvade snabbt in flaskan längst in bakom paketen med gryn.
Diskade glaset. Telefonen slutade inte att ringa.
”Hallå det är Winny Göransson”
”Det här är Peter Orre, jag är polisintendent i Malmö”
”Ja vad gäller det”
”Finns det möjlighet att nå Statsminister Göransson nu?”
”Nej Ni får återkomma i nästa vecka under arbetstid”
”Jag är rädd för att det måste ske nu”
”Jag kan framföra det Ni har att säga”
”Nej jag måste tala med Statsministern personligen”
”Ni kan vara vem som helst, kan jag få ert telefonnummer så jag kan kontrollera vem Ni är?”
”Ok då har jag inte mycket val, jag lämnar både beskedet och mitt telefonnummer”
”Jag har en penna här”
”Mitt nummer är 0705 – 667 94 56 och jag är polisintendent Peter Orre, jag ringer från Falsterbo golfklubb med besked av privat natur till Per Göransson”
”Ja och…vilket besked?”
”Är det säkert att Per Göransson inte kan komma till telefonen”
”Ja helt säkert”
”Ok, jag har tråkiga nyheter om ett dödsfall inom Per Göranssons släkt”
”Nej vad säger Du stönade Winny fram”
”Jag sa ju att det var vikigt”
”Vänta kvar jag kan hämta Per”
Peter Orre kunde höra steg, springande steg i en trappa. Han tänkte på hur späd Winnys röst hade låtit redan i början av samtalet. Den hade nästan varit i falsett i slutet.
Peter undrade om de hade unnat sig en ”herdestund”  hon Winny och Per.
Under tiden hade Winny efter en viss möda noterat nytt personligt rekord i stora trappan till ovanvåningen. Hon slet upp badrumsdörren, men halkade så illa på det blöta golvet, att hon kastades bakåt och logs medvetslös mot toalettstolens kant. Per Göransson hade just tvålat in sig och han hörde en duns, tittade upp över badkarskanten. Där låg hon helt stilla.
Varför rusade hon rakt in i badrummet? Per kastade sig ur badkaret och kände på Winnys hals. Pulsen slog. Han bar in henne till deras säng och fick tag i telefonen.
Tonen verkade borta, så han tryckte bort samtalet och letade upp sin mobiltelefon och ringde efter ambulans.
Peter Orre gav upp. Här slänger man på luren trots så viktiga samtal. Är det så landet också styrs? Man kan inte ens avgöra vad som är viktigt eller akut.
I ambulansen med Winny visste därför Per Göransson ännu inte att han hade en bror mindre i livet. Snart skulle massmedia åter veta mer än vad Statsministern visste, som vanligt med andra ord.

Peter Orre sökte den lokala polisen närmast Statsministerbostaden och ett bud gick iväg med polisbil och mot den tomma bostaden. På vägen fick polisbilen ett möte med en ambulans med blåljusen på.  Ambulansen var på väg till Regionsjukhuset Karsudden.
Det var inget som Nils Persson förste polisinspektör hade någon aning om där han försjunken i tankar på väg mot Per Göranssons och Winnys nya gård, funderade på att göra samma skatteupplägg.
Sörmlands Sparbank hade ju pytsat upp kring 13 miljoner av 19 miljoner för hela bygget.
Nils Persson tänkte på att han och frun hade lägre pensioner än de 2,3 miljoner som Per Göransson och Winny var garanterade.
Kanske det gick att göra någon mindre variant på deras bygge?
Lånekostnader på 38 000 kr i månaden hade gjort slut på hela lönen så det gick inte att bara apa efter på den nivån. Å andra sidan fanns det ju inte någon anledning till avundsjuka på Per Göransson. Han kostade ju i annat fall den svenska staten drygt sju miljoner i kostnader för bara boende i olika former. Per Göransson pyntade bara ut med 15 000 kr per månad själv, så någon form av smart planering hade väl gjorts.
Bara Per Göranssons pension var visst värd 13 miljoner och lilla fruns 1,3 miljoner livet ut.
Sätta fast busar var visst inte lika mycket värt.
Nils rycktes ur sina dagdrömmar när den lite väl ojämne föraren Tore Landskog bromsade in på den grusbelagda gårdsplanen på statministerns nya gård.
”För fan Tore, du kör som en bankrånare”
”Ja och du sitter och tänker på annat som vanligt Nisse”
”OK jag får väl erkänna, att jag funderade på hur i hela fridens namn en sosse går och bygger en ny gård för kring 20 mille”
”Tja sa Tore som var ”amatörhistoriker” ”Jöran Persson” du vet 1500- talet och bäste kompis med Erik XIV som fick både gods och makt. Jöran Persson adlades under 1560- talet och en av hans tidiga uppgifter var att upprätta register på gårdar som kronan snuvade av av kyrkan.
Kung Erik öste över Jöran Persson gåvor och löneförmåner. Han blev även häradshövding i Trögds härad, där han lät andra sköta tjänsten.
”Tore, som jag ser det försöker du hitta likheter med Per Göransson?”
”Jo, men håll med Nils drygt 500 år mellan dessa ”maktgossar” och stora likheter”
”Du vet Jöran Persson hade en stor förkärlek för att förfölja adeln och morden i Uppsala 1567 var inget adeln glömde. Jöran Persson brukade se till att i hemlighet avrätta fångar som klart sig undan dödsstraff.”
”Men Tore, nu får du väl lugna dig lite, inte har väl Per Göransson gjort något sådant”
”Nej Nils, men Jöran Persson hade även med ärelös och trolös i den dom som han fick och där han sedan blev torterad och avrättad september 1568. Man styckade hans kropp och hängde upp liket på Brunkeberg. Jörans mor dog på vägen när hon föll av sin häst och Jörans fru begav sig till Åland. Även hon hade fått folket att hata henne.”
”Men Tore, vad hände med Jörans gårdar då?”
”Staten tog alla i beslag”
”OK Tore vi borde kanske fokusera på den gården vi har framför oss, den lär väl återgå först till Sörmlands Sparbank. Fast även vid 10 % ränta klarar paret Göransson sina 1,3 miljoner per år i räntor, även om det skulle svida.”
”Om du Tore kan se om SÄPO är kvar i den lilla byggnaden, så går jag och ringer på i huvudbyggnaden”
”Får jag slå in dörren om ingen öppnar Nils?”
”Skämtar du inte lite väl grovt nu Tore, det kan ju finnas en skjutglad SÄPO byling bakom dörren”
”Jo, men vad är risken att bli skjuten av dem” Mindre än gå över ”Plattan” i Stockholm utan att bli skadad av någon langare”.
”Visst Tore, återsamling vid bilen om ingen finns kvar”
”OK Nisse, bara det inte blir regn ovanpå allt, du vet att jag egentligen skulle byggt på garaget idag!”
Ambulansen med statsministern och fru kom fram utan problem.
Karsudden var kanske inte det lämpligaste sjukhuset ur den synvinkeln, att det var ett sjukhus med många psykiskt störda patienter.
Möjligen kanske storhetsvansinne var behandlingsbart, men flertalet vårdtagare var inte erfarna av för lång och överdriven maktutövning som i både Pers fall och Winnys fall.
Akutintagets personal stod där redan och man tog väl hand om Winny.
Man märkte redan på vägen mot undersökningsrummet, att hon började vakna till.
Väl inne i undersökningsrummet hade Winny slagit upp ögonen och stönat fram
”Jag är oskyldig”
”Det var inte jag som tog emot Västindien resan från Vin & Öl importen”
Per Göransson hade kört ut personalen och tycktes nu tala med sin fru.
”Winny, du måste sluta berätta för mycket om din betalda lyxresa, du har slagit i huvudet och är på sjukhus”
”Men Per det var inte jag som hittade på det med resan”
”Så lugna dig nu Winny” Jag går ut till läkaren igen och du får försöka spela förvirrad”
Per Göransson fick talat med överläkare Arne Mellander och förklarade att Winny rabblade helt obegripliga fraser, bara så det var förstått. Inget av vad hon säger får läcka ut, kom ihåg det!
Efter undersökningar beslöts att Winny skulle stanna på sjukhuset.
Även Per Göransson stängde sin mobiltelefon på sjukhus, så väl ute på parkeringen såg han att någon hade ringt till hans mobiltelefon. Det var ett skyddat nummer.
Peter Orre hade talat in ett kort meddelande om att det var akut besked och ett telefonnummer att ringa.
Per Göransson visste, tyckte han, att vad som var akut ofta löste sig själv genom att inte agera för direkt. Så Per Göransson ringde inte, utan begav sig hemåt gården med hela SÄPO svansen i haserna. Akut var ett ofta missbrukat ord, det fick räcka med ett akut ärende idag.
Winny verkade ha klarat sig bra, nu gällde det pressen och snickra på en förklaring.
Per kände sig säker på hur han skulle skriva utkastet till texten.
Kapitel 18
Peter Orre stod på Falsterbos 12:e hål. Mot himlen avtecknade sig fyren.
Falsterbo golfklubb hade bildats redan år 1909, men först 1930 fanns en 18-hålsbana byggd.
Klubben hade 1250 medlemmar. Fyrhålet var 370 meter från vitt utslag och banans andra svåraste hål. Man var tvungen att slå en bra drive över en liten ås, men fick då ändå dålig vinkel in mot greenen.
Peter tänkte, att det måste ha varit en skicklig skytt som under några sekunder avrättade både Melker Göransson och Bert Winter.
Peter stod och funderade på hur utredningen måste styras till, att det rör sig om en galning, kanske någon hämnd för försäkringsbolagets olika skandaler med sparares pengar i samband med börskraschen år 2000 och några år framåt.
”Du Peter, vi hittar inte några spår på greenen” Olle Svensson var Peter Orres bäste medarbetare.”
”Nej Olle, det är jag inte förvånad över” Skjutandet har ju inte direkt lämnat rena fotspår på tee eller ens i närheten.
”Vi får väl se om vi kan säkra några spår i och kring fyren, Peter”
”Ja, Olle, det verkar vara en galning, eller vad tror du Olle”
”Varför tror du det Peter?”
”Ja du vet Olle, alla sparare som blev lurade på hundra tals miljoner när säljare hos Scandinavia sålde Kapitalförsäkringar till fel personer, till fel belopp och strax före 70 % börsfall.”
”Jo visserligen, men nu gissar du väl helt enkelt, eller hur Peter?”
”Vad tror du ligger närmast då, Olle?”
”Det är för tidigt att säga, men vi kan väl slå vad som vi brukar, ska vi säga en ”tusing” som vanligt och närmast rätt gärningsmannaprofil vinner”.
OK, Olle, jag går för ”galen småsparare kring + 50 år som förlorade det mesta på att köpa
Scandinavia försäkringar för sent och för nästan alla sina sparpengar”
”Då tar jag 30 årig yrkesmördare, Peter”
”Va, varför det Olle?”
”Jo för skotten och avståndet från fyren till offren”
”Det kräver skicklighet när det gäller att skjuta och förberedelsen med att ta sig till fyren och från den”
”Du får klart förlora hur mycket du vill, Olle”
”Tittar du inte på för mycket amerikanska TV serier nu?”
”Tja, Peter, det har inte med min gissning att göra”
”Så du säger att du är immun mot alla dessa överdrivna serier med seriemördare och agenter?”
”Visst kan jag ha blivit påverkad, men borde inte en galning bara ha rusat fram och knallat på med bössan?”
”Nja, Olle, det där med att ha förlorat alla sina besparingar på grund av felaktiga råd, det kan ligga och pyra länge” Du vet min fars placeringar sköttes av Kristianstads Sparbank och där köpte man mest Ericsson aktier kring 120 kronor kurs för hans depåpengar.”
”Hur mycket står Ericsson i nu då, Peter?”
”Tror, kring 20 kronor”
”Hur har din far tagit det hela”
”Han dog för en månad sen, men han var omväxlande galen, ledsen, förbannad och uppgiven”
”Men Peter, varför har du inte berättat något”
”Han begick självmord”
”Va, självmord?”
”Varför?”
”Jag tror på grund av just det med alla förlusterna av förmögenheten och skammen att känna sig lurad”
”Förstår varför du varit lite dämpad på senare tid, inget trevligt, beklagar Peter.”
Peter tänkte på sin lögn, visst dog inte Albert Orre på grund av självmord utan på grund av vanvård från det sjukhem som kommunen drev.”
Risken att Olle skulle forska fram rätt dödsorsak fick vägas mot det frö till tvivel som Peter verkade ha planterat i hjärnan på Olle.
Kan inte Olle ledas från yrkesmördarspåret skulle det bli mycket svårt att få med sig fler mot galningens profil. Inte för att det skulle lyckas i längden, men vissa förseningar gynnar alltid gärningsmannen vid resan ut från Sverige. Peter var säker på att den resan snart skulle börja, men utan att han själv var invigd i detta. Peter var klart imponerad av den hemliga organisationen som hade att utföra sina uppgifter utanför lagen.
Peter tänkte hålla sig helt på rätt sida om lagen. Det skulle snart ändå komma nya lagar att följa och inte Sveriges Rikes lag.
Både Peter och Olle stod kvar på parkeringen när bilen med liken körde iväg mot Malmö.
Polisen tekniker var inte klara med undersökningen av fyren, men Peter betvivlade att det skulle bli lättare att lösa detta dådet än ett mycket mer bekant från år 1986.

Peter bad Olle hoppa in i tjänstebilen för färd mot Universitetssjukhuset i Malmö.
Här gällde det för Peter att höra vad en rättsmedicinare skulle säga.

I Lund hade under tiden Anne-Marie Pilgren börjat skriva på sin nya avhandling.
”Socialdemokratiska felinvesteringar i modern tid”
Norrbotniabanan, beräknas gå mellan Umeå och Haparanda.
Pris 15 miljarder kronor. Oj, 30 000 stycken nya lärartjänster”
Experter hade sågat projektet som tåg till ”Glesbyggden” utan chans att någonsin bli lönsamt.
Tydligt hur Miljöpartiet fick inflytande. Röd & Grön röra med andra ord.
12 miljarder för stängning av Barsebäck.
7,4 miljarder för Hallandsåstunneln. Roca Gill skandalen.
Anne-Marie hörde hur livvakterna stökade i köket, kaffetår så klart.
Hon slogs av tanken hur skolan och eleverna kanske hade fått det mycket bättre än effekterna av att kunna åka tåg för 15 miljarder. 30 000 stycken nya lärare hade kunnat ge klasser med färre elever och mer stöd till invandrare och hjälpt till med integrationen.
3,8 miljarder för ”Trängselskattförsök i Stockholm.
1,5 miljarder för PPM systemet med för många fonder och konsulter.
1,6 miljarder för kompensation när statliga myndigheter flyttas till orter för att ersätta jobb när militära förband läggs ned.
Digital lekstuga för 320 miljoner, DAB-radion lades i malpåse.
Frisering år 2003 av budgeten, 12,7 miljarder i dröjsmålsräntor för EU avgifter.
Kallax Cargo, 90 miljoner och projektet är kass.
600 miljoner för fusion Karolinska och Huddinge sjukhus.
Enligt dagens besked har antalet anmärkningar mot sjukhuset ökat efter sammanslagning.
10 000 stycken fler på tre år inom statliga myndigheter. 20 miljarder extra sedan år 1996.
1,4 miljarder för friår och vikande intresse hos folket.
Ledighetsförsäkring dvs Ohälsan från 30 miljarder år 1997 till 110 miljarder år 2005.
Anne-Marie fingrade på sin miniräknare och hon kom fram till 40 miljarder på tio år som priset för galna eller kanske halvgalna projekt från Per Göranssons regim.
Hon reste sig och gick till sin bärbara dator och tog fram sidan med den senaste kursen på förhandsinformation kring ämnet ”Styckat Sverige”. Kursen steg stadigt.
Fler och fler bud hade börjat höja kursen dramatiskt.

Harry Gobbles tog med kraft itu med sin uppgift att försöka spåra varför ett så stort antal studenter kunnat förbättra sin ekonomi. Universiteten och på deras orter måste vara rätt plats att söka svaret. Harry behövde anställa ett antal nya medarbetare.
Tanken var att dessa skulle beblanda sig med ortens studenter och att fokusera på två centrala frågor.
1. Vem känner till något kring den förbättrade ekonomin hos studenter?
2. Vilket eller vilken är huvudförklaringen till studenternas oväntade förbättring av sin ekonomi.

Harry döpte tjänsten till intervjuassistenter.
Anställda skulle lokalisera lämpliga studenter för en enkätundersökning.
Koncentration på studenter som verkade ha fått en markant förbättring av sin ekonomi och med uteslutning av studenter som ärvt eller fått gåvor.
Bara någon student blev lite lösmynt, så hade Harry mer att bygga kring.
Harry beslöt att börja med tio medarbetare till Uppsala och tio till Lund.
Han gjorde själv anställningarna. Inte något mellanled när det gäller säkerheten för ett varaktigt regeringsmandat. Per Göransson ville ha det så. Central makt med andra ord.
Elly Carstam fick en lite central roll just för Lund. Hon blev uppringd av en tjänsteman från Harrys kontor. Lite förarbete från Harrys sida hade resulterat.
Per-Olov Carstam en god vän från tiden när Harry spelade fotboll i Hammarby, hade en dotter som Harry visste studerat i Lund.
Harry ringde Per-Olov och det visade sig att Elly nog sökt över hundra jobb och hon hade flyttat in i en trång etta på Södra Esplanaden i Lund.
”Hej, det här är Harry Gobbles”
”Jag söker Per-Olov”
”Ja, det är jag”
”Hej PO, det var inte igår”
”Va ringer du Harry, det var oväntat?”
”Ja jag borde klart hört av mig oftare PO, men du vet man kommer från varandra”
”Jo så är det klart, jag kunde själv ha ringt dig Harry”
”Tror du själv på vad du säger nu PO?”
”Du menar du är finare än mig så jag skulle inte våga ringa dig?”
”Nej jag menar mest att det är svårt att komma genom alla murar av medarbetare som tar mina telefonsamtal”
”Ok du menar så”
”Hur lever livet med dig då PO?”
”Jo tjänsten hos EON du vet gamla Sydkraft har ju klart varit roligare än på senare år”
”Du menar inte att du varit i korselden med underhållen på ledningsnätet?”
”Jo du gissade helt rätt Harry”
”Det bästa hos människan är nog inte kunden utan hunden” ”Det har varit jobbigt att förklara det som massmedia redan förklarat på sitt vis”
”Du menar klart den bristande ersättningen och den långa väntetiden på mycket av era tjänster?”
”Se där Harry, du verkar ha läst för mycket kvällstidningar redan”
”Nja jag har väl hört på TV mest”
”OK Harry kom till saken, både du och jag vet att det var ingen ”artighetsringning” eller hur”
”Nej men det är kul att kanske kunna hjälpa till” Har Elly jobb eller studerar hon ännu?
”Du får ursäkta men vilken jäkla menlös arbetsmarknadspolitik du och kamrat Göransson bedriver”
”Nu kan du väl inte skylla allt elände på mig PO” ”Jag har ett jobb till en vaken person som Elly.”
”Vad säger du Harry, hon har säker sökt hundar arbeten och bara varit på femton intervjuer trots universitetsutbildning.”
”Då hade det väl varit kul med ett jobb där hon får mig som chef eller hur PO”
”Vad är det för tjänst Harry”
”Det rör sig om socialantropologi”
”Men det är ju perfekt, jag menar med Elleys 80 poäng bara i det ämnet”
”Ja det handlar om ett projekt i Lund. Bor Elly kvar ett halvår till i Lund”
”Har inte hört något annat, så det tror jag”
”Ok, tjänsten går ut på att identifiera studenter som i Lund och där dessa fått en klart förbättrad ekonomi på senare tid. Elly får nio assistenter på fältet och får organisera deras arbete. Hon hamnar kring 28 000 kr per månad i lön.”
”Du har tur Harry, du kan själv prata med henne, hon är på besök”
”Hej det är Elly”
”Hej Elly” ”Jag skulle behöva en pålitlig person, för att organisera, och leda nio andra inom ett projekt i Lund. Att lokalisera lämpliga studenter för ett mer omfattande enkätarbete.
Vi vill lokalisera studenter med klart förbättrad ekonomi på senare tid. Har du fortfarande kamrater som studerar Elly?”

”Ja säkert hälften läser på Universitetet ännu”
”Utmärkt Elly” Är du intresserad av tjänsten, den hamnar kring 28 000 kr per månad och det tillkommer ett omkostnadskonto, för du måste nog vara redo för att fika en del på lämpliga ställen i Lund och på statens bekostnad”
”Det låter ju nästan för bra för att vara sant Harry”
”Lugn, inte hela tiden” Du måste utbilda intressanta medarbetare också”
”Vad är syftet Harry”
”CSN och Statistiska Centralbyrån vill förbättra sitt underlag för sin statiskberäkning kring dagens studenters ekonomi helt enkelt” Och sköter du dig bra kan det bli tal om en fast tjänst.”
”Tycker det passar mig bra mot bakgrund av min specialutbildning”
”Ja, jag hörde av Per-Olov att du sökt ett antal jobb”
”Inte klokt 27 år och ännu inget jobb trots en halvmiljon i studieskuld, Harry”
”Hoppas, Elly, att hjälpa till, du verkar som klippt och skuren för detta jobbet”
”Hur går vi vidare då Harry”
”Vi sänder en flygbiljett inom fem dagar och ger dig en tid på mitt kansli, så skriver vi ett projektanställningsavtal över 6 månader med option till fast anställning.”
”Toppen Harry, jag ser verkligen fram emot att träffa dig, jag tänker inte göra dig besviken”
”Det är jag inte det minsta rädd för Elly, pappa din har bara berättat gott om dig och vilka fina resultat i studierna som du fått. Arbetsmarknaden är som den är Elly, du vet.”

Harry visste mer än Elly och PO fick reda på. Elly skulle bli perfekt som gruppledare för den första vågen ”spioner”.
Per Göransson hade lämnat anslag till upp 10 miljoners budget för att hitta rätt svar på frågorna kring studenternas nya oväntade inkomstkälla.
Studenterna kanske själv fått uppdrag att kartlägga något via telefonenkäter?

Elly kom snabbt in i den gamla rutinen med att sitta på Lunds populära fik.
USA trenden med extrema priser för ovanliga sorters smak på kaffe och byggandet av varumärken som Starbucks i USA, hade fått svenska kopior. Man hade även plankat färgen grönt och svart i logotypen.
Det tog bara tre veckor, så började Elly se ett tydligt mönster. Helt klart rörde det sig om att ett stort antal studenter fått extra jobb hos en rad olika företag och för intervjuer per telefon.
Totalt verkade ett tiotal företagsnamn dyka upp. Elly samlade in den totala informationen och
Kunde rapportera till Harry Gobbles. Hennes första fall och exempel, där verkade det som ett försäkringsmäkleri hade anställt studenter för att ringa, och intervjua folk. Normalt var att den typen av företag ville boka besök till sina säljare. Här hade Sara Larsson som Elly kände avslöjat en lite annorlunda teknik. Det bokades inga besök, utan det handlade om direkta frågor. Sara som visste att arbetsgivaren varit övertydlig i sitt anställningsavtal var försiktig.
Avsked kunde ske om den anställde yppade affärshemligheter i någon form eller alla former.
Förmodligen, så kände Sara, att hon redan börjat ta den risken, men det var ju Elly.
Harry Gobbles fick med hjälp av namnet fram att det var inget försäkringsmäkleri.
Sydsvenska Försäkringsbyrån KB hade inte tillstånden som försäkringsmäklare enligt Finansinspektionens register och företaget var bara registrerat i det vanliga bolagsregistret.
Ägarna var två privatpersoner och ett aktiebolag. I aktiebolagets bolagsordning nämndes både försäkringsförmedling och enkätservice och för övrigt hade alla skatter med mera betalats i tid. Alltså inga anmärkningar. Här krävdes mer arbete för att få reda på detaljer och någon måste få en verklig anställning i Sydsvenska Försäkringsbyrån KB.
Elly hade inte kunnat få Sara att lämna mer än namnet och att företaget inte någonsin sökte personal som kände en tidigare anställd. Man sökte själv upp sin egen blivande personal.
Harry ville inte i detta läget röja sitt eget projekt. Vad Harry inte visste var att uppföljande personalsamtal mellan bolaget och anställda var ganska sofistikerade.
Man hade en rad frågor som i sig inte var så ovanliga, men som tillsammans fångade upp nya aktiviteter eller nya trender även kring den enskilde anställde.
Frågor som exempelvis:
- Har din tillvaro förändrats på senare tid exempelvis har du fått nya vänner eller mer uppmärksamhet från tidigare vänner?
– Har du i så fall uppfattningen att det beror på vårt projekt och att du då känner en glädje med den nya uppmärksamheten?
– Kan du ge ett konkret exempel på negativa och/eller positiva personer som du inte hade kontakt med för en månad sedan?

Anne-Marie Pilgren noterade att nu fanns det tusen nya köpare och 12 miljoner per certifikat för rätten till förhandsinformation inom ämnet ”Styckat land och Sverige”.
Säkerhetsföretaget som även svarade för fyra livvakter hade just kunnat mäta upp en svag uppgång i just enkätsvaren som hade frågor för att vara effektiva varningssignaler för okända krafter som jagade deras intervjuande studenter.
Under tre veckor hade statistiken visat att fler nya fall av ny uppmärksamhet hade kunnat noteras. Ungefär tre av tio svarande hade klara tecken på att ha fått uppmärksamhet både från nya bekanta och återknytning till tidigare kända kontakter.
Säkerhetsrutinerna skärptes i tre steg, grön, orange och röd nivå.
Orange nivå utlöstes. Vilket alltid innebar omedelbart avsked av personer som hade förhöjda värden på nya kontakter.
Brevet till Sara var på väg redan efter det senaste personalsamtalet.
Ellys odlade nya kontakt Sara var på väg ut i kylan, utan att hon skulle komma att få reda på mer än att det rörde sig om skälet arbetsbrist.
Även företagen avregistrerades och nya bildades med till synes legitim verksamhet..
Det här var det första orange läget, men ingen uppmärksamhet kring Anne-Marie Pilgren hade tilltagit, så bevakningen låg kvar på den nuvarande redan höga nivån.
Både i Lund och Uppsala hade samma effekter kunnat mätas upp och säkerhetsföretaget hade just startat sin plan ”Fenix”. I praktiken startades en undersökning av konkreta namn på personer som hade dykt upp som nya kontakter kring den just avskedade delen av intervjuarna.
Elly Carstams namn dök upp på listan och ytterligare tio namn.
Säkerhetsföretaget skulle undersöka nya anställningsförhållande genom att utge sig för att vara ett bemanningsföretag. På så vis skulle frågan om anställning kunna besvaras och kanske den lite försåtlig frågan:
”Och vem blev den lycklige nya arbetsgivaren?”
Harry Gobbles hade glömt samma rutiner som säkerhetsföretaget. Han var säker på att ingen skulle granska honom. Egentligen hade inte mycket av den socialdemokratiska maktstrukturen granskats nämnvärt på 73 år. Makt korrumperar och absolut makt korrumperar alltid som någon myntade. Ännu var det lagligt att bedriva enkätverksamhet för privata företag. Om staten skulle bedriva åsiktsregistrering, då skulle det vara olagligt.
Harry Gobbles fick snart rapport från Elly att Sara blivit av med sitt extra jobb och att Sara undvek henne.
Kapitel 19
Melker Göranssons och Bert Winters mördare färdades i en vit skåpbil av märket Ford Transit. Han valde avsiktligt småvägar från Falsterbo men var tvungen att köra motorvägen till Malmö. Mordet hade inte ens upptäckts när även färden över Öresundsbron var avverkad.
Han styrde bilen mot Zoo och där på en tvärgata strax förbi Zoo låg verkstaden som skulle montera ner bilen till reservdelar. Han hade av som extra säkerhet valt att bära en peruk och skägg vid avlämnandet av bilen.
Hela operationen var visserligen väl organiserad av uppdragsgivaren, men extra säkerhet ingick i hans egna rutiner. Han tänkte inte åka fast på rent slarv. Bilhandskar av tunt skinn och ett hårnät under den stickade mössan hade effektiv skyddat så inga hårstrån lämnades i bilen.
Väl inne i verkstaden hade fyra mekaniker mer eller mindre kastat sig över bilen och började montera bort väsentliga delar som kunde utnyttjas som reservdelar.
Papper om skrotning började fyllas i. Det var en danskregistrad bil och som hade ägts tre led bort från bilverkstadens ägaren.
Han var inte frågvis av sig och ett stort antal stulna bilar brukade passera hans verkstad.
Den vita Forden började likna en bottenplatta på en bil och resterna skulle snart pressas till ett mindre paket på den intill liggande bilskroten.
Mördaren löste för säkerhetsskull biljett till Zoo och han hade redan planerat att sedan ta bussen till Rådhusplatsen. En begagnad bil registrerad i Tyskland, en BMW 520 stod och väntade på en tvärgata. Nycklarna var fästa med en seg fästmassa och under vänster framskärm. I handskfacket låg nya pass och ID handlingar. Färden skulle gå via Danmarks brosystem över Jylland och in i Tyskland. Risken för att bli stoppad med laglydig hastighet och på väg till Tyskland hade kalkylerats som extremt låg. Det visade sig rätt antaget.
Trafiken flöt som vanligt och han höll avstånden till framförvarande och gjorde inga stopp längs vägen. Väl i Flensburg kördes bilen till en bilhandlare som redan hade köpt bilen.
Den skulle ställas på bilfirmans parkering och bilnycklarna skulle stoppas i ett kuvert med registrerings nummer noterat på utsidan. Ingen såg mördaren, allt var över på några minuter.
Bilfirmorna låg som på pärlband och en ny bil var redan beställd.
Mördaren saknade inte geväret som skrotats med bottenplattan, där det fanns i en plåtkasset under bottenplattan. Tankarna gick till det förra jobbet i Sverige 1986 och summan på nummerkontot i Schweiz. Det här senaste uppdraget var mer en lågprisvariant.
Styrbjörn Göransson hade bara just lämnat Centralstationen och vandrat upp längs med Kungsgatan. Nyckeln han hade fått av Jörgen brände i fickan.
Vad hade han sagt? Fem miljoner i förvaringsfacket? Det måste bara vara en fälla. Ingen betalar ut fem miljoner så enkelt. Styrbjörn ville inte hamna i TV i ett typ göra bort andra program. Vem vet han var kanske redan filmad som när Jörgen övertalade honom på hotellrummet. Styrbjörn stannade då och plötsligt vid ett skyltfönster och tittade i det som om han var intresserad, men han använde glasytan som spegel för att se vem som gick förbi honom, just bakom. Han började gå mot Centralstationen igen. Styrbjörn funderade på om han kunde få någon annan att gå fram till rätt förvaringsbox och öppna den. Om det gick kunde styrbjörn hålla sig en bit ifrån och se så oskyldig ut som möjligt. Vem vet det kunde vara något farligt också. För fem miljoner så skulle väl de flesta springa och öppna boxen ganska omgående. Vem vet det låg kanske en bomb i boxen och som skulle utlösas när skåpsdörren öppnades. Så slog det honom. Om alla fingrarna hade bandage så kunde han inte hålla i nyckeln och om han gick haltade, så kunde det motivera att han fick sätta sig en bit bort från boxen. Varför inte köpa gasbinda och sedan linda in händerna och köra med en vals om skadad händer. Ja, just det i ett restaurangkök, men var? Nej det frågade nog ingen efter, bara att fråga någon som såg snäll ut och om personen kunde göra den lilla tjänsten att öppna boxen och ta ut väskan till en taxi.
Styrbjörn var nu övertygad om att hans plan skulle fungera. Han masade sig iväg mot Klarabergsgatan och Apoteket C W Scheele, ett dygnet runt öppet Apotek.
Styrbjörn köpte en liten sax, gasbinda, plåster och en rulle sårtejp.
Det här kan väl lura vem som helst tänkte Styrbjörn.
Väl tillbaka på Centralen lokaliserade Styrbjörn ungefär var boxen låg. Han gick inte fram till den utan försökte titta åt rätt håll dvs han tittade genom att stå felvänd men inte så mycket utan att han kunde se i ögonvrån. Styrbjörn såg inte något oroväckande just nu.
Han uppsökte en toalett och låste in sig. Första handen var väl enkel att linda in helt, men när det kom till högerhanden så fick han ta hjälp av munnen och tänder. Efter mycket trixande, så tyckte han att både höger och vänster hand verkade helt omöjliga att använda för att ens hålla i en nyckel. Styrbjörn fick använda armbågarna och som tur var låste han inte toalettdörren utan han hade bara parkerat foten mot dörrens nedre del. Ingen hade försökt komma in medan han fixade med bandagen.
Nu stod han där ingen ganska nära boxarna. Var fanns nu den gode samariten?
Och där fanns det perfekta offret. Styrbjörn kunde nästan inte hålla sig för skratt.
Vem kommer inte gående rakt mot honom och boxarna. En livs levande nunna.
Det här kunde bara inte vara sant.
”Ursäkta mig stönade Styrbjörn fram när nunan var i jämnhöjd med honom”
”Ja”
”Jo förlåt men jag kan inte öppna boxen där borta, men har min nyckel i jackfickan”
”Skulle du bara kunna hjälpa mig ut till taxin med min väska”
”Visst lilla vän så gör jag det, då tar jag nyckeln, så ja och nummer är, ja det ser jag här”
”Jag bara sätter mig lite här sa Styrbjörn, foten har fått sig en törn”
”Ingen fara jag kommer bort med väskan, så kan vi ta oss ut till taxin, jag lovar, jag hjälper dig”
”Oh tack ska du ha”
Styrbjörn såg hur nunan gick mot raden med boxar och han tittade sig omkring. Det syntes ingen konstig aktivitet utan det verkade inte som det fanns någon bevakning runt boxen.
Nunan var nästan framme vid boxen, när det hördes ett kraftigt ljud.
Styrbjörn blev så rädd att han släppte ut en liten men klart ljudlig fjärt.
Han vred huvudet mot ljudet, en kille i femtonårsåldern hade just tappat en glasflaska med något drickbart på det stenhårda golvet.
Nunan tittade upp och satte just nyckeln i boxens dörr, öppnade dörren och tog fram en svart väska av den där mjuka typen väv och hjul och teleskop handtag för att rulla väskan.
Så hon fällde upp handtaget och började dra väskan efter sig som man gör.
Styrbjörn tittade åt alla håll och han väntade nästan att någon okänd skulle kasta sig över nunan, som undrade om den stackars mannen även led av synproblem.
” Hej igen”
”Oj tack”
”Har jag nu ställt till en massa besvär för Dig”
”O nä inte alls, men vad har hänt med dig och händerna?”
”Jo jag jobbar i kök på restaurang, och så var det en lärling som hällde kokhet frityrolja rakt över händerna på mig”
”Fy vad hemskt, du måste haft fruktansvärt ont”
”Ja men jag lyckades nita honom”
”Va säger du? Nita?
”Nej jag menar Nicklas hette han” sa Styrbjörn som just kom på att han tog i för mycket”
”Aha, men var är nu taxibilarna”
Styrbjörn släpade med högerfoten och började gå efter skyltarna Taxi.
”Jag ser vägen nu”
Nunnan ställde väskan vid närmaste taxin och taxiföraren verkade hjälpsam när väskan baxades in i bagaget. Styrbjörn tackade nästan överdrivet igen och nunan log som bara nunnor kan efter dagens goda gärning.
I praktiken hade hon just rullat ut en delbetalning för mordet på Per Göransson.
Det var inte bara genom tullen det var mindre lämpligt att rulla okända personers väskor, men här verkade det klart väldigt oskyldigt. Inte ens nunnor har röntgenbild, men visst såg Styrbjörn ut att ha varit både välutrustad under midjan och samtidigt så hjälplös.
Hon skämdes för en sekund över sina tankar om sex.
Styrbjörn bara drog till med en adress en bit från sin lägenhet på Söder.
Han gick den sista biten. Taxigubben hade inte haft något emot att rota själv i Styrbjörns plånbok. Faktum var att när Styrbjörn för några sekunder sysslade med sina händer norpade taxiföraren en extra hundring. Riskfri dricks.
Styrbjörn mötte inga grannar i trappan, skönt att slippa massa frågor eller blickar på väskan.
Fru Karlsson på tredje våningen kallades ju för ”Djungeltelegrafen”.
Om man ville förmedla något viktigt och till de flesta i samma trappa, så var det bara att berätta med lite viskande och hemlighetsfull röst för fru Karlsson. Hon hade överskott på tid som sjukpensionär. Försäkringskassan ville hjärna hjälpa regeringen med bokföringen från arbetslös till statistiken för sjukpensionär. Så efter två års stämplande hade man frågat allt oftare om inte fru Karlsson kände sig deprimerad. Till slut blev det nästan självuppfyllande.
Redan efter tre månader hade frågan slagit rot i hjärnan hos fru Karlsson.
Visst hon var nog jäkligt deprimerad. Mannen tog inte i henne ens och alla hans långa tjänsteresor som handelsresande. Deprimerande. Försäkringskassan mer eller mindre fick som den inte önskade sig medan AMS fick som man ville. Ytterligare en person som inte var arbetslös. Fru Karlsson var däremot fullt upptagen med att snoka i alla andras liv.
Väl uppe på fjärde våningen så verkade det som han klarade sig utan några möten.
Men så slogs dörren mitt emot upp och Tina 14 år tittade ut.
”Ska du ut och resa”
”Nej jag har varit och köpt en ny resväska”
”Ska du resa då, till något varmt land?”
”Nej jag har inte bestämt mig ännu”
”Thailand är skönt, där har jag varit med mina föräldrar”
”Jaså”
”Du jag har lite att göra vi kan väl snackas vid en annan gång”
”Ok”
Styrbjörn kom in i hallen och tände upp i lägenheten. Per Göransson hade via sina kontakter fixat lägenheten, en liten två utan balkong och med trångt kök.
Styrbjörns egna möjligheter, till att ordna en hyresrätt med förstahandskontrakt var ungefär som chansen för Per Göransson att få uppleva en ny egen födelsedag till.
Styrbjörn hatade Per för vad han medverkat till. Hade han verkligen trott att han skulle slippa undan, så tog han helt fel. Styrbjörn hade verkligen haft starka känslor för Svetlana, starkare än han egentligen vetat. Styrbjörn var inte den som förlät, han var den som jämnade ut.
Hans kalkyl var lika för lika död för död.
Väskan var låst men inte ytterfacket där det låg två nycklar. Styrbjörn låste sakta upp väskan och lyfte locket. Blodet rusade till huvudet och han fick sätta sig i soffan. Där låg i genomskinliga plastpåsar, prydliga högar med sedlar. Hur ser fem miljoner ut som högar med sedlar? Det kunde vara så här. Ett stort brunt kuvert fanns överst och ovanpå sedelhögarna.
Strax bredvid låg en liten behållare i stål med någon typ av skruvlock.
Styrbjörn öppnade det bruna kuvertet. Det fanns ett brev, en lång lista med nummer och punkter och två kartor. Han läste allt två gånger. Planen var helt otrolig och detaljerad.
Allt verkade fruktansvärt genomtänkt in i minsta detalj. Även detaljen om att inte sätta in över 25 000 kr i bank som kontanter och på en gång och alla dessa olika regler för hur han borde göra med pengarna tio år framåt för bästa säkerhet, för att inte få uppmärksamheten riktad mot sin person.
Han kunde inte låta bli att räkna pengarna. Det var lite svårt med även de tunna vantarna som hade bifogats med i väskan. Felräkningen första gången kom väldigt nära 5 miljoner, så andra gången slog det åt andra hållet strax under 5 miljoner.
Styrbjörn skulle ha utfört mordet för mindre, men nu tvekade han inte ens. Det skulle bli av och den redan detaljstyrda planen framför näsan var ju nog uppgjord av någon väldigt smart person eller kanske flera personer. Men tydligen skulle väskan förvaras hos en särskild firma för lagring av bohag. En del kontanter skulle förvaras i bankfack och en del fick förvaras i lägenheten och en del skulle tydligen betalas in till ett konto i Schweiz där betalningen gjordes till ett nummerkonto. Tur att det fanns en checklista med i väskan.
Han var en nyckelperson i den stora planen ”Styckat land”
Mycket tidigt i projektet hade ledarna för projektet försäkrat sig om hans lojalitet.
Pia Sörgaard, med flera hade vid en fingerad skidresa träffat honom i Norge på en skidort som han familj hade besökt.
Olof Hägg, Sveriges ÖB.
Olof Hägg hade norska rötter, inte en säkerhetsrisk. Försvaret hade ingen bra beredskap egentligen när det gäller bakgrunden hos högt uppsatta militärer. Man visste inte så mycket om deras personlighet eller tanker, att det egentligen var tryggt ur säkerhetssynvinkel.
Att hemvärnsmän då och då rusade ut och mördade, det inträffade så där någon gång per fem år. Att stycka Norden och ändra kartan kanske inträffade i snitt en gång per hundra år. Det närmade sig en ny förändring.
Olof Hägg var även hemlig hedersmedlem i 1905 års förening.
Redan farfar Hägg var hög militär på sin tid, men i Norge. Olof mindes hur han fick följa med sin farfar till hans särskilda rum. Där förvarades klenoderna från farfars militärtjänstgöring som yrkesofficer. Unionsupplösningen med Sverige år 1905 hade fått sin egen plats.
Inramade svartvita bilder där trupper och farfar till häst, skymtade mot den svenska gränsen.
Långt senare hade Olof Hägg haft ett brinnande intresse för militärhistorien i Norge och Sverige. Det var inte svårt att få Olof Hägg att nappa på den stor posten med syntetiska optioner i Norsk Olje Fond AS. Alla har ett pris. Men det var inte bara den svindlande summan som optionerna hade i värde vid inlösen till aktier, som fick Olof att känna hur rätt det var, att tillföra mellersta Sverige till Norge. Sverige hade mer eller mindre trampat Norge i skiten sedan Norge tillföll Sverige. Att Sverige ”fegade” ur krig med Norge 1905 var egentligen tradition. Senare vek man sig under det Tyska hotet under ”Andra Världskriget”.
Höjden av feghet att låta Tyska trupper åka tåg genom Sverige till Norge. Den förhatliga transitlinjen Engelbrekt. Balterna som lämnades ut till Sovjet följde upp trenden och nu i modern tid bistod man USA med CIA flygningar med personer som mer eller mindre kidnappades av CIA efter misstanke om inblandning i terrordåd eller förberedelser.
Sverige hade en både lång och feg tradition när det gällde att ”vika sig” för att bevara samförstånd med även en massmördare som styrde ett land. Ofattbart att gå i Hitlers ledband.
Olof Hägg visste mycket väl att hur försvaret hade skurits ned. Snart kunde fordonen inom armen få plats på parkeringen vid ett stort köpcentra.
Det enda som egentligen förstärkts på 30 år i försvaret var antalet generaler, från 33 till 43 stycken. Sverige var inte ensamt om att öka antalet gubbar i administrationen. Ekonomen Parkinson i England hade visat statisk på hur personalen på tjänstemannasidan var som svulstigast mellan första och andra världskriget.
Organisationen hade inom flottan i Storbritannien lägst antal skepp när man inte var i krig, så varför som mest tjänstemän då?
Parkinson skapade en lag kallad ”Parkinsons Lag”
Man kunde skapa full sysselsättning utan att något egentligen tillverkades eller tjänster utfördes som hade värde.
Efter ungefär sju år så hade en persons tjänst utökats med sex nya tjänster.
En tjänsteman som klättrade i graderna utsåg två nya medarbetare och dessa utsåg senare vardera två under sig. Man var nu totalt sju personer som utförde det ursprungliga jobbet som en person klarade.
Just nu hade ÖB i chefsgruppen, en generaldirektör, en stabschef, en chef för utveckling och inriktning, en för produktion och en för insats.
Dessutom kunde kallas in en informationsdirektör, en personaldirektör och chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Chefsgruppen hade till främsta uppgift att behandla de strategiska målen för Försvarsmaktens verksamhet.
Olof Hägg hade arbetat extremt väl med sina underchefer. Ingen var utan en förmögenhet vid den slutgiltiga lösningen. Säkerheten hade varit svår att lösa, men genom att Olof rekryterat chefen för den militära säkerhetstjänsten som en av de första lojala medarbetarna, så hade säkerheten kunnat utökas. Omvärldsbevakningen hade i viss mån kunnat avledas från rörelse och mötesfrekvensen för vissa kombinationer av medarbetare.
Sverige hade drygt 11 000 stycken yrkesofficerare, mindre än tyskarna gasade i veckan i sina läger under utrotningen av judar och oliktänkande.
Olof hade deras adresser krypterat på sin bärbara dator och han hade lämnat ut listan till sina vänner i ledningsgruppen för projektet ”Styckat land”.
Inte för att det förväntades någon kupp. Projektet var ett demokratiskt projekt och styckningen skulle ske på grund av demokratiska val. Det innebar ändå en omfattande bevakning av personer som kunde vara ett hot när fakta var klara. Röstning ger Sveriges mellersta delar till Norge. Södra delarna till Danmakt och norra delarna till Finland, autonomt område styrt av Ryssland.
Socialdemokraterna hade i själva verket tagit djupt intryck av den fredliga lösningen på upplösningen av unionen med Norge år 1905. Man var övertygande om att arbetare i olika länder inte skulle starta krig mot varandra. Tala om naiv inställning.
Per Albin Hansson hade redan uttalat sig som 24 åring då år 1909:
”Vi veta att landets resurser icke räcka till att skaffa det ett dugligt försvar”. Vi fråga då: Varför kasta bort de genom folkets svett och möda skapade resurserna till ett odugligt? Vi kräva ett slut på vanvett och att medlen användas till landets kulturella höjande.”
Pinsamt så det förslog. Landets kulturella höjande? Svenska Spel åt folket, fotboll och andra breda sporter och nästan inte något till verkligt kulturliv, teater, konst och vetenskap.
Per Albin Hansson låg bakom den stora nedrustningen inför Andra Världskriget.
Sverige hade då 57 bombplan och 33 jaktplan som var stridsdugliga.
När kriget var slut hade Sverige ett av Europas största och modernaste försvar.
Tala om dålig Timing.
Olof Hägg var rasande över utvecklingen. Inte kunde man lägga ned brandkåren på orten bara för det råkat brinna bara i staden en bit bort.
Nu var Sverige i samma läge som förr och Norges övertagande av sin andel av Sverige, skulle säkert gå bra. Olof kände sig mycket säker på sina nyckelnedarbetares lojalitet inför uppgiften.
Olof hade även försäkrat sig om den viktiga SPF, Styrelsen för psykologiskt försvar.
Den centrala myndigheten under Försvarsdepartementet som arbetar med Krisberedskapsmyndigheten, Post- och telestyrelsen, Radiobranschen, RAB, Räddningsverket, Sveriges Radio, Sveriges Television, Teracom, TT, Tidningsutgivarna och TV4.
Man hade ett råd som svarade för frågor som rörde hur medier kunde fungera i kristider.
Olof hade diskuterat just sin uppfattning kring säkerheten för det forna Sverige.
Med Norge som nytt land och med hela mellersta tidigare Sverige under Norge, hade oljan en strategisk betydelse. USA skulle aldrig överge det nya ”Stor Norge” vid ett krig mellan Ryssland och Norge. Snacket om en hemlig försvarspakt, att USA skulle rädda Sverige från käftarna från ett kaotiskt Ryssland, är ju bara för naivt tänkt.
USA skulle få ett mycket tyngre argument när det gäller att skydda Norge än det nuvarande Sverige. Med vinden kraftigt vänd mot att USA ska bedriva kostsamma krig globalt, så kanske bara de motiverade ned oljan på vågskålen, skulle utföras.
Olof och kamraterna var lika övertygade. Den nya tillvaron efter Sverige skulle upphört att vara en enskild nation, skulle bli så mycket bättre och säkrare.
Farfar Per Hägg skulle blivit stolt som en fjordlax om han hade vetat vad Olof höll på med.
Kapitel 20
Listan över företag som Anne-Marie Pilgrens projekt med tidig varning för hur Sverige skulle upphöra att vara en enskild nation, omfattade företag som visste, att de skulle vinna mycket stora belopp om de visste i tid. När skulle det ske och hur?
Ett företag ägde en kedja med bensinstationer i Sverige, ett annat ägde stora markområden nära den norska gränsen, ett annat företag var ett utbildningsföretag och förlag med inriktning på norska och svenska marknaden. Där fanns företag som tillverkade reservdelar till oljeindustrin. Att snabbt kunna dra nytta av den nya gemensamma marknaden och att kunna skära kostnader och skapa synergieffekter var det som trissade upp priset på rätt information.
I det senaste nyhetsbrevet hade framkommit att Olof Hägg dvs ÖB har bakgrund och rötter i Norge. Anne-Marie Pilgren hade knivskarp analyserat bakgrunden och släktskapet för familjen Hägg. Slutorden hade varit att det fanns en stor chans för att nuvarande ÖB skulle vara för en anslutning av delar av Sverige eller hela till Norge.
Bara den enstaka rapporten hade fått antalet dödsfall i hjärtinfarkt att öka inom den socialdemokratiska svären. Vem vet kanske även hos den överviktige statsministern Per Göransson? Betydelsen av den eventuellt förlorade makten hos det svenska socialdemokratiska partiet och vid en omvälvande folkomröstning för anslutning till Norge, var drivkraften för Harry Gobbles. Han visste att något konstigt var i görningen och han var så desperat att han kunde gå hela vägen för att få behålla sin position.
Det senaste brevet från Per Göransson, där nu Stefan Stallander på SCB gissade på att det rörde sig om enkätundersökningar kring hur Sverige skulle kunna upplösas eller errövras vid ett krig eller liknande, fick honom att känna illamående och hjärtsnörp.
Tyvärr motiverade sig Stallander illa och det verkade mer att vara en gissning.
Kunde verkligen en organisation bedriva forskning kring hur det skulle kunna ske?
Sverige är väl Sverige, inte kan landet Sverige, varken hamna i krig eller upphöra att vara land?
Harry Gobbles gjorde upp med sig själv och mentalt började han att tänka på vem som rent fysiskt kunde värvas för ett uppdrag om likvidering. Även om det ännu inte fanns ett fysiskt mål, så kunde det vara bra att ha beredskapen och om det även visade sig finnas krafter som verkligen arbetade för en styckning av Sverige.
Per Göransson hade vikt sig dubbel av skratt när han läste Stallanders nya gissning.
Pers förtroende för Stallander hade samtidigt dalat jämfört med tidigare.
Hela den här tanken hade Per helt avfärdat som befängd. Men Harry som hade en klart livligare fantasi och kreativitet hade inte kunnat släppa tanken. Vem i Sverige borde mer bli indragna om det här var krafter som verkade för att stycka Sverige?
Harry började tänka i banor som närmade sig, polis, försvar, media, med flera andra sektorer.
Vem är betydande nyckelmän och nyckelkvinnor?
Hur skulle Harry börja och utan att skämma ut sig? Man kunde ju inte direkt ringa runt och fråga rent ut. Med Per som chef och som redan avfärdat det hela som närmast ett skämt, var det ännu svårare. Då kom Harry att tänka på sin tidigare kamrat som jobbade inom ITSA,
En underavdelning inom den militära säkerhetstjänsten MUST.
Harry slog numret till Bengt Strid.
”Hej Bengt!”
”Va det låter ju som du Harry”?
”Lita på det ”Bengan”, sitter du fortfarande och lyssnar på teletrafiken?”
”Nej jag har faktiskt tio killar och en tjej som gör det jag gjorde tidigare”
”Det låter ju skönt Bengt” Men hur är det med personliga samtal i en bil?”
”Ja det är ju värre Harry” Varför frågar Du om det?”
”Jo Bengt, jag behöver ett enskilt samtal i en avlyssningssäker bil”
”Oj Harry, det låter tungt” Förstår att det är något hemligt”
”Jag kan vara utanför Grandhotell inom en timme, så se efter en blå V 70 Volvo”
Harry ursäktade sig på kontoret med att han måste ut några ärenden.
Mycket punktligt stod den mörkblå Volvon på plats.
Bengt Strid verkade inte riktigt tro på hela historien. Det fordrades mycket övertalning från Harrys sida. Harry ville kolla upp ÖB på ett obemärkt vis och frågan var hur ÖB ställde sig inför ett hypotetiskt krisläge kring att Sverige skulle annekteras av Norge.
Var ÖB pro Norge? Fanns det något annat eller några andra höga chefer som var pro Norge?
Kunde det hittas några samtalslistor eller utskrifter så någon form av bevis fanns som Harry kunde ta med sig till Per Göransson?
Harry fick gå så långt att Bengt Strids son omgående fick en tjänst på Harrys kansli.
Det fick det vara värt tycke Harry.
”Det kommer att bli svårt och ta tid Harry”
”Tid har vi nog inte, så snabba på vad Du kan”

Sveriges riksdag hade nyligen röstat igenom ett nytt lagförslag som skärpte övervakningen över alla medborgarna.
E-post och teletrafik som tidigare bara kunde avlyssnas genom beslut från en domstol, kunde nu avlyssnas av militären.
Man hade lagt ut en del sökord som olika meddelande innehöll för att fångas upp.
Det gick inte rent resursmässigt att läsa alla, sms, e-post och lyssna på alla telefonsamtal.
Men ganska billiga e-post – krypteringsprogram på 128 bits nivå hindrade ändå från att läsa just dessa e-post.
Lagstiftningen kom till på grund av två huvudsakliga orsaker. Dels ville den svenska regeringen uppfylla en begäran från USA om att skärpa lagstiftningen, dels så ville man rent allmänt kunna övervaka medborgarna ännu mer.
Sverige låg nu på 24 plats av 25 i en jämförelse mellan olika länder, vad gäller dåligt skydd för medborgarens privatliv och rätten till ett sådant med integritet.
Ännu hade posten inte börjat ånga upp vanliga brev. Men ett sådant förslag låg faktikst på bordet hos Harry Gobbles. Det hade helt enkelt blivit trendigt att skärpa övervakningen över folk. Tänk vad drygt 2 800 stycken döda i World Trade Center i 11 september 2001, hade kunnat påverka trenden. Miljarder människor hade fått sitt privatliv inskränkt i takt med inskränkta amerikanska hjärnor hos deras president och närmaste krets.
Proportionen på 2 800 st döda i ett så kallat krig, jämfört med ett verkligt krig som andra världskriget och dess antal döda, pekade på att något måste ha spårat ut.
USA föredrog att driva en Imperiepolitik med inblandning i flera andra länders angelägenheter.
Rädda amerikanska medborgare var även en tillgång för kretsen kring presidenten.
Deras försvars och oljeaktier hade ökat kraftigt i värde i takt med det skapade behovet av ökad trygghet.
Nya undersökningar visade att USA istället hade hetsat upp den militanta delen av den där islamistiska extremdelen som låg bakom eländet med terrordåd.
Världen kunde med andra ord ha varit både tryggare och bättre om USA förtigit eller och inte förstorat upp hotbilden. För få amerikaner hade dödats under sju år för att det skulle kunna klassas som krig. Mer rätt namn var konflikthärd eller liten konflikthärd.

Bengt Strid visste allt detta, men varför gå emot trenden. Han hade ju sitt levebröd att tänka på. Nu kunde även ungdomsarbetslösheten för sonen vara slut.
Harry Gobbles kunde man verkligen lita på.

Det var inte så svårt för Bengt Strid att lista ut hur ÖB tänkte kring om Norge skulle annektera Sverige eller delar av Sverige.
I det grabbgäng som brukade träffas och basta ingick även ÖB.
Bengt Strid ringde redan efter en vecka.
– Hej Harry, det är Bengt Stridh.
– Hej Bengt, vad har du på hjärtat?
– Jo en liten biltur du vet.
– Ok Bengt, hämtar du mig som vanligt, så kör vi ut på Djurgården.
– Ok, jag kommer efter lunch vid kvart över ett, vanliga stället du vet.
– Ok Bengt, hej då.

Mötet i bilen mellan Harry Gobbles och Bengt Stridh hade verkligen oroat Harry.
Märkligt nog hade ÖB förvånansvärt positiv inställning till Norge och norrmän.
Visserligen hade väl han inte varit helt nykter efter tre burkar starköl och en lite för varm bastu.
Normalt borde väl ÖB ha skrattat åt Bengts frågor. De var hypotetiska och nästan på skämt för att inte väcka för mycket uppmärksamhet.
Något verkade fel. Vad var egentligen på gång. Tanken på statskupp for genom hjärnan.
Sveriges högsta polisbefäl hade delat ÖB:s inställning till Norge. Vilket jäkla supgäng egentligen tyckte Harry.

Anne-Marie Pilgren skulle nu medverka vid den slutgiltiga auktionen kring budgivningen på certifikaten dvs rätten till en upplaga av hennes stora utredning kring risken för att Sverige skulle upplösas som enskild nation.
Säkerheten vart stor. Hela upplägget var en bluff när det gäller vad som syntes utåt.
Upplägget var en till synes sluten auktion på svensk konst från 1700 talet och framåt.
Köparna eller budgivarna till konsten var personer som var utsända från de verkliga köparna till Anne-Marie Pilgrens utredning. Priset för tavlorna drogs bort från de 13 miljoner som slutbudet blev för certifikaten.
För att inte ge för mycket uppmärksamhet, så hade man hyrt hela Hemmeslöv Gård, strax utanför Båstad.
Särskilt inbjudna gäster hade färdats med bil till Hemmeslöv. Det var ett av flera krav som omgav hela projektet med mötet.
Inga hyrbilar fick användas och inga bilar med GPS utrustning kunde godtas.
Stängsel och en styrka på tio personer som undersökte alla bilar och passagerare gav en fingervisning om hög säkerhet.
Gården hade fyra tillfartsvägar, så den var enkel att använda för det tänkta syftet.
Allt såg på ytan ut som en vanlig konstauktion, men med högre säkerhet.

Hemmeslövs Gård hade genom åren även varit ett pensionat och två bröder hade fått driva olika verksamhet på gården. Lantbruk och pensionatverksamhet.
Under – 60 och – 70 talet hade pensionatet haft sina glansdagar, med både utomhusisbana och 50 meters swimingpool.
Den stora vita huvudbyggnaden hade grundligen undersökts för att utesluta förekomsten av någon form av avlyssningsutrustning.

Medan konstauktionen hölls i den tillbyggnad som närmast var en stor vinterträdgård, hade de tillresta ombuden samlats i matsalen i huvudbyggnaden.
Projektledarna hade från början delat upp köparna, så dessa kunde köpa genom ombud som svarade för 20 stycken köpares behov.
Ombudets ansvar var, att distribuera leveransen av exemplar av utredningen och, att sköta betalningen, eller snarare bekräfta överföringen av de 13 miljonerna svenska kronorna per exemplar utredning. Säkra linjer med krypterad e-post och säkra datarutiner fanns på plats.

Anne-Marie Pilgren hade en bra överblick över ombuden där de nu bänkat sig. Dukningen var U formad kring hennes bord. Två livvakter stod bakom henne.
– Välkommen till den här auktionen och försäljningen.
– Mitt namn är som Ni alla säkert vet Anne-Marie Pilgren.
– Min i vissa kretsar eftertraktade utredning har växt fram till en slutprodukt kring frågan om risken för hur Sverige skulle kunna upphöra, att vara en enskild stat.
– Frågan är ju för flertalet svenskar närmast absurd. Ingen tänker i dessa banor.
– Så hur kan den här utredningen på drygt 500 sidor belysa verkligheten och hur stor är risken, att Sverige upphör, att vara Sverige som vi känner nationen Sverige?
– Utredningen visar både bakgrunden till de konkreta bevisen som kunnat visas, och beaktats, och den visar även ungefär hur det skulle kunna gå till, samt ungefär när i tiden.
– Eftersom just tiden dvs när det skulle kunna ske, ligger redan inom 6 till 12 månader, är det som vanligt en ren ”färskvara” den här utredningen.
– Den får inte kopieras, och ingen i salen lämnar sin plats före betalning och överlämnande av 20 exemplar till vardera ombudet.
– Våra bärbara terminaler för att Ni ska kunna skriva in Er uppdragsgivares data för betalning kommer att ställas framför er med den lilla avskärmaren också.
– Vi kan börja från vänster till höger tills alla utfört betalningar, sedan läggs 20 exemplar av utredningen i väskor framför er på golvet. Ni kan behålla väskorna.
– Tack för ordet!

Det hela var över på en och en halv timme. Ren och skär affärsverksamhet och bevis på hur rätt typ av information var värt mycket pengar för vissa.
Eftersom mötet var under en söndag, skulle inte den svenska aktiebörsen påverkas fören nu på måndagen efter.
Vissa sektorer av marknaden skulle falla och vissa skulle stiga.
Aktörer som köpt på sig en utredning för 13 miljoner kronor, skulle i vissa fall kunna spela till sig tusen gånger mer än så och genom att i tid sälja aktier i företag som definitivt skulle bli onödiga när Sverige gick i graven.
Utredningen omfattade även påverkan på varje börsbolag, så det var inte mer jobb på måndag än att försöka mörka sina order så bra som möjligt.
Telia skulle säkert falla i kurs bara för att nämna något exempel.
Anne-Marie Pilgren hade redan lånat kapital och hon hade redan fredagen före lagt in sin blankning av Telia för handeln på måndag.

Anne-Marie Pilgren var långt ifrån ensam att dela de 13 miljarderna i bruttointäkt som nu hade flutit in.
Kostnaderna låg redan på runt miljarden för hela projektet.
Delägarna var en liten krets på 10 personer och Anne-Maries belöning skulle bli 200 miljoner, resten delades på olika vis av de 10 delägarna i proportion till investerat riskkapital.
Anne-Marie for i väg i sin elva år gamla VW Golf och hon visste redan att en ny Toyota Prius hybrid bil skulle bli en av de tre nya hon ville köpa.

Svenska aktiebörsen hade fallit i värde med 70 % åren 2 000 till 2002.
Uppgången på över 6 000 procent sedan tidig – 80 tal hade till slut blivit för överprisad.
Bankerna som flyttade vanligt folks banksparande till aktiefonder och med bravur under – 90 talet, bad kunderna behålla sina fonder. Ett förödande råd för de som inte köpt under – 80 talet. Motreaktionen när alla skrämda pengar rusade tillbaka till aktiebörsen blev en 200 % uppgång, men kurserna låg lägre än de historiskt högsta.

Måndagen aktiehandel började med ett kursfall på fem procent den första timmen.
Telia föll med 39 % och ingen verkade ha någon som helst förklaring.
Sura småsparare som via en miljardannonskampanj trodde de skulle bli rika, hade köpt aktien för 84 – 85 kronor stycket. Nu var det tydligen en repris på år 2 000 raset.
Vid lunch hade börsen rasar med hela 20 % och handeln stoppades.
Kontakter togs med både regeringen, finansbolagen, försäkringsbolagen och bankerna.
Stora feta rubriker skrek ut BÖRSRAS på kvällstidningarnas löpsedlar.
Krisen var ett faktum, men inte för Anne-Marie Pilgren som lätt bulvaner blanka Telia för 100 miljoner. Nu hade hon totalt 239 miljoner från sitt lilla skrivuppdrag.

Per Göranssons förtroende som statsminister växte inte av måndagens händelse.
Han hade predikat på gator och torg om hur bra det gick för Sverige. Folk samlades kring de första uppvärmningsmötena inför höstens nyval.
Blixten från en klar himmel, så beskrev Per det hela, när hela regeringen kallades in akut.
Det kom även en del besvärande frågor kring Winnys tillstånd.

Dagens möte gäller börskrisen, så bröder och systrar, jag lämnar ordet fritt.
– Ja, ordet är ditt No Less.
– Jo, nu när aktierna faller, så kan åter tänka på så lite som läroböckerna innehåller något om risker med aktier. Jag menar att vi mycket tidigare borde funderat på att lära ut vad som gäller, att aktier ofta inte stiger i 20 år till efter att de redan stigit i 20 år.
– Vad menar du No Less, stönade Per Göransson. Vad vet du överhuvudtaget om aktier?
– Jo, jag har det som hobby, aktiemarknaden rent historiskt svänger cykliskt.
– Visst det vet väl många replikerade Harry Gobbles, men nu gäller det andra saker.
– Nej, svarade No Less. Det hände ungefär samma sak i USA åren 1929 till 32 ett kraftigt fall på nästan 90 %, sedan över 300 % uppgång åren 1932 till 1937 och ett stort ras på 49 % år 1938. Det är…S
– Sluta nu No Less, väste Per Göransson.
– Du får hålla föredrag en annan dag, vi måste göra något uttalande nu.
– Vad säger du som justitsieminster Freja? Om du var statsminister, vad skulle du vilja framföra?
– . jag förlorade över 65 % på min sverigeaktiefond år 2000 – 2002, jag kan inte se något ansvar från vår sida. Det går upp på börsen men det kan även falla i värde och ingen vet när det ena eller andra inträffar. Men vad jag fått reda på så är det bara vissa aktier som faller extra kraftigt just nu. Vilket samband har dessa aktier med varandra. Finns det något samband och har vi funderat på detta. Eller har vi någon aktieexpert som vi kan fråga? Vi kan väl säga att det är normala marknadskrafter och att aktier alltid går upp på lång sikt.
– Nej det gör de inte
– No Less bad jag inte dig att hålla föredrag en annan dag sa Per Görannsson.
– Jo, men i USA år 1929, de som köpte då fick vänta till 1964 i vissa fall innan de fick tillbaka samma värde som de köpte för år 1929. Sker det år 2000 så kan det ta till 2030 innan priset på Telia eller Ericsson är i samma nivå som år 2000.
– Struntprat No Less, sluta nu.
– Harry du får skriva ihop ett uttalande till pressen, så drar jag det hela för dem.

I Ystad hade kretsen kring Mårten Malmström med stor glädje noterat de senaste mätningarna när det gäller fördelningen av röster i ett svenskt höstval. Visserligen hade man haft hjälp av det senaste börsraset. Folk var lite sura och rädda. Man hade känt sig rikare än man var.
Östdanska partiets program som lovade en ekonomi ungefär som framgångssagan i Danmark klingade bättre än bara för en månad sedan.
Pia Sörgaard hade nu även kontrat med 24 års flyktingarna som blev svenska medborgare efter bara tre år i Sverige. De var ju fritt för dem att flytta till Danmark igen efter tre år i Sverige. Det stoppades nu genom en ny lag.
Mårten Malmström hade nu blivit lovad en ministerpost i den blivande nya regeringen i Danmark, efter det att Sverige upphört att vara ett land. Egentligen hade Öresundsregionen mer med Danmark att göra än Stockholm. Det var enkelt att sälja högre tillväxt och mer köpkraft i valutan. Danska kronan var värd 25 % mer än den svenska.
Köpenhamnsbörsen hade stigit med 10 % medan den svenska börsen föll kraftigt nu senast.
Valarbetare hade rekryterats med inriktning på ungdom och gärna arbetslös från arbetarklassen. Pia Sörgaard hade via bulvaner även lyckats blanka Telia aktien rätt.
Mårten trodde nästan inte sina ögon när 25 miljoner överfördes bara till rena löner till valarbetare inför höstens val.

Främlingsfobi var verkligen en ny trend och den var stark.
Hela Danmark och över partigränserna hade nu någon form av program för att begränsa invandrares möjligheter jämfört med bara för tio år sedan.
I Danmark ville man verkligen inte dela sitt smörebröd med kreti och pleti.
Mårten tänkte på vilken fantastisk kvinna Pia Sörgaard var.
Med nyrekrytering och kraftig mobilisering av valarbetare, så kunde det bara bli seger till hösten.Melker Sörlings begravning hade samlat en hel del människor från finansvärlden och naturligtvis tack vare statsminister Per Göranssons bekanta, även den politiska eliten.
Massmedia frossade ännu i det ouppklarade mordet.
Polisen hade egentligen inga konkreta ledtrådar i fallet. Vilket inte hindrade massmedia, att spekulera.
TV serier med tema hitta brottslingen efterlyste en vit skåpbil av okänt märke.
Det var för tillfället det hetaste i fallet. Per Göransson hade personligen utfäst en belöning på 400 000 kr till den som kunde lämna så pass avgörande tips, att mördaren kunde spåras och gripas.
Men som det skulle visa sig var planeringen kring mordets genomförande så pass noga planerat, att mördaren skulle gå fri. Per Göranssons dagar var i själva verket räknade, både som politiker och som en levande människa.
Självgodheten inom den socialdemokratiska svären var så omfattande att det kommande valet egentligen redan var förlorat. Folk ville se en förändring.
Partier som Östdanska Frihetspartiet utnyttjade effektivt missnöjet kring den sittande regeringens oförmåga att skapa nya arbetstillfällen.
Pratet om att göra mer för småföretagarna hade även det visat sig vara valfläsk från förra valet.
Traditionen inom socialdemokratiska regeringar var att skapa särregler för småföretagare.
Regler som bestraffade dem jämfört med en vanlig löntagare. Regler som skapade högre risker och skatter för dem.
Under 1960 – talet skruvades skatterna till, så att kring 150 familjer med blivande lysande storföretag tvingades att sälja till store företag. Arvsskatter och inkomstskatter skulle i annat fall ha försämrat kalkylen jämfört med att sälja.
Likviden för dessa företag hamnade oftast med familjerna i Schweiz.
Schweiz hade i början av 1970 talet en valuta som var värd samma som den svenska kronan.
Från den tiden började socialdemokraterna förstöra köpkraften i den svenska kronan.
Metoden var upprepade devalveringar av kronan. Biverkningarna blev en försämrad köpkraft för de som inte ägde svenska aktier i någon form. Främst socialdemokratins egna väljare blev fullständigt lurade på sin köpkraft. Kronan hade till slut ett värde på kring 20 öre jämfört med hårdvalutan i Schweiz. Men Stockholmsbörsens exportföretag som betalade låga löner i svenska kronor och som fick betalt i USD och andra starkare valutor, där steg kurserna med över 6 000 %  åren 1982 – 2000. En krona blev värd 60 kronor före år 2 000 börsfallet.
Ingen moderat elle högerväljare kunde ha önskat sig ens en bättre politik för att bli så rik så snabbt som åren 1980 – 2000 års politik.
Men ingen behandlade ämnet. Effekten av att sänka köpkraften för en arbetare i en hyreslägenhet med obefintligt ägande av svenska aktier.
Enda jämförelsen som egentligen speglade tiden var resandet hos LO kollektivet.
Man hade inte längre pengar till att resa till Spanien. Turkiet och Bulgarien möjligen.
Svenska ”Pesetas” klarade inte längre köpkraften för den typiska LO familjesemestern.
Lågpris som affärskoncept blev svenskens nya räddningsplanka. Kläder med mera till lågpris.
Börsbolagen med detta tema slog index i tiotals år och gjorde aktieägarna ännu rikare.
Omvänd konfiskation kan man säga. Under Karl den elfte tog man från adeln och gav till folket och under tiden åren 1980 – 2000 tog man köpkraft från folket och gav till ”Börsadeln”.
Förmögenhetsfördelningen i Sverige blev extremt koncentrerad och 77 % av landets aktier ägdes nu av 5 % av befolkningen. Som väl var visste kring 99 % av folket inget om det här.
Solen var lika stark i Turkiet som i Spanien, så lurade LO medlemmar klagade inte jätte mycket. Man fick gilla läget. Missnöjet var en allmän känsla av, att det var bättre förr.
I år 1970 års Sverige och räknat på köpkraft, kostade det hela kring 600 miljarder i förlorad köpkraft, jämfört med övriga liknande länders utveckling sedan den tiden.
Per Göransson och betongsossarna hade kommit till vägs ände. Att det bäddat för att även upplösa Sverige som nation var en ytterligare effekt.
Under ytan grodde ett stort missnöje. Bara kring 20 % av det svenska folket kunde räkna sig som vinnare sedan år 1970. De 80 %:en hade rent köpkraftsmässigt jämfört med de 20 %:en fått sig en rejäl kallsup av kapitalförstöring i sina lönekronor.
Kapitel 21
Trösten fanns för de med bostadsrätter och villor i storstäder. När aktiebörsen föll flyttades intresset till bostäder. TV visade inte efter år 2000 tävlingsprogram om att gissa rätt på bästa aktiefonden, utan nu gällde det bara tema bostaden. Styla den och sälj den så dyrt som möjligt efter lite lull och levande ljus på visningen.
Bankerna fick automatiskt låna ut 200 % mer i takt med prisökningen på 200 %.
Fastighetsmäklarna fick 200 % lönelyft med oförändrat procentarvode vid försäljning av 200 % dyrare bostäder.
En miljon extra för att komma fram från köplats till nyckelfärdig nybyggd bostadsrätt var enkla pengar för nya mellanhänder mellan byggföretag och köpare nummer två.
Billiga krediter kastade nytt bränsle på de redan inflaterade egendomspriserna.
Bubblan gällde nästan all egendom relaterad till mark och bostäder och från år 2002 åter aktier.
Dansk och norsk köpkraft övertrumfade den svenska. Sverige blev den fattige kusinen i Norden. Sverige föll från 1970 i välfärdslistan bland världens länder och från bland de fem rikaste till kring lite så där i mitten på ligan.
Sossarna sålde mer eller mindre ut sina egna väljare och de bara anande det.
De kände att något var fel, men de visste inte riktig vad som gått fel, köpkraften sjönk.
LO arbetarens lön skulle ha varit 3,6 miljoner per år om lönen ökat lika med aktiebörsen.
Så 5 % av svenska folket fick 77 % av tillväxten. De 5 % som ägde aktierna.
95 % av folket fick dela på 33 %.
Inte i något Nordiskt land hade inte heller så många betydande politiker mördats på så kort tid som i Sverige. Snart var det dags igen.
Styrbjörn Göransson hade påbörjat den slutgiltiga planen för att få giftet in i Per Göranssons kropp. Planen var att få en sockerbit med giftet i det kaffe som Per Göransson drack då och då.
Myndigheterna avlyssnade både Styrbjörns och Pers telefoner. Instruktionen var tydlig.
Styrbjörn kunde inte boka något möte med sin bror statsministern via telefon, men ännu så länge fick privata brev sändas utan att myndigheterna läste statministerns egen post.
Så Styrbjörn skrev ett brev på temat att reda ut saker kring Svetlanas död.

Per Göransson trodde uppriktigt på texten i brevet från Styrbjörn. Inte märkligt egentligen.
Projektledarna kring mordet hade låtit analysera Per Göranssons personlighetstyp kontra vilka ord som har effekt på den typen av personer.
Den självsäkre, självgode och lite dryga typen med andra ord.
Per ville trots detta ha en Säpo agent närvarande vid mötet med Styrbjörn.
Styrbjörn hade även fått en särskild förpackning till den förgiftade sockerbiten och den tålde att ligga i Styrbjörns mun ca. 30 minuter, men skulle på 3 sekunder lösas i kaffe.
Styrbjörn skulle förvara sockerbiten under tungan och han klarade även den begärda visitationen av säpoagenten.

– Tack för att du ville träffa mig Styrbjörn.
– Du ville prata om det tragiska dödsfallet, stackars Svetlana.
– Jo, men du får bjuda på kaffe Per, jag är jävligt kaffesugen.
– Tja, men räkna inte med någon sprit till kaffet Styrbjörn.
– Varför tror du att jag vill ha sprit till kaffet Per?
– .ha, jag bara försökte skämta.
– Fixa fram lite kaffe bara Per.
– Ok, kan du säga till min sekreterare att ta in två koppar kaffe och nu.

Säpo agenten försvann för två minuter från statministerns kontor.
Det tog bara tre minuter, så kom fru Olsson med en liten bricka med kaffet.
Styrbjörn reste sig och samtidigt hostade han i handen. Gissa vad som råkade hostas ut.
Nu låg sockerbiten med sitt dödliga gift i hans högerhand.
Styrbjörn tog emot brickan från fru Olsson och lyfte genast på den sirliga porslinskannans lock och lossades sniffa på kaffet, samtidigt som han dolde hur sockerbiten gled ned i det varma kaffet. Kaffet var efter 3 minuter ett dödligt gift.
-Nu tycker jag att din assistent och du ska smaka först, så det inte är någon sprit i kaffet.
-Nä nu…som jag sa skämtade jag bara Styrbjörn.
-Ok, då går jag Per.
Styrbjörn reste sig och började gå mot dörren.
Ja, ja kom tillbaka, vi ska smaka först.
Hämta en kopp till Nilsson.
Nilsson var tillbaka på ett ögonblick och han och Per smakade på en skvätt kaffe innan Per slog upp en full kopp till styrbjörn.
– Tack Per, smakade du något konstigt i kaffet?
– Nä!
– Ursäkta mig Per jag är jävligt pissnödig.
– Det är tredje dörren i korridoren utanför min sekreterares rum.
– Styrbjörn, försök att skynda dig lite, jag har maximalt en halvtimme till vårt möte.

Styrbjörn var inte på väg till någon toalett utan gick så snabbt han kunde från byggnaden.
Om några minuter skulle både Sveriges statsminister och en okänd säpoagent vara döda.
Styrbjörn tog en taxi till sin bostad. Väskan med pengar stuvades in i en svart Volvo S 60 som projektledarna för mordet lät vänta på gatan.
Transporten gick vidare ut mot Värmdö, där en helikopter väntade för färd till ett fartyg i Östersjön. Styrbjörn skulle även senare plastikopereras i ansiktet. Man hade hittat en lämplig klinik i Polen. Inga besvärliga frågor ställdes på den kliniken.
Styrbjörns nya identitet och nya hemland skulle visa sig vara ett tillräckligt bra skydd resten av hans liv.



















 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Blogg

22.04.2016 09:44

22.03.2016 14:07

Sveriges stolthet L M Ericsson blev under 1980 och 1990 talet en bubbelaktie.

Rekordkursen ökade från 15/1-1988 från 0,73 SEK till den 1/3-2000 kurs 154,91 SEK, en ökning med 21 120 %

För den som köpt 15/1-1988 för kurs 0,73 SEK och inte sålde förän 11/10-2002, blev värdeökningen 515 %.

Värdefallet blev som mest 97,12 % kursfallet blev en mardröm för många som köpt på kurs långt dyrare än 0,73 SEK.

Säkert finns flera tragiska fall som ännu lider av sviterna av felspekulationen.

År 1999 var bolaget värt 1 600 mrd SEK och hade bara under året ökat med 183 % (674 mrd SEK) i värde.

Bolaget hade ett värde som gav placering bland de 10 värdefullaste bolagen globalt.

Men 97 % var bara luft i värderingen. Galenskapen liknade Tulpanmanin år 1637 i Holland.

20.03.2016 16:32

Spanska fastighetsbubblan

Priserna ökade lavinartat år 2003 och år 2009 började ett betydande värdefall med 50 % fall till år 2015.

14.03.2016 12:58

 

 
Guldbubblor


Priset på guld brukar stiga när aktier faller under långa tider.
Aktier var bra att äga år 1942 - 1966 men föll med kring 70 % efter inflation åren 1966 - 1982.
Guldet steg från den 2/1-1970 - 11/2 - 1980 från 35 USD/uns till 710,5 USD/uns en värdeökning med 1 930 % (rekord blev + 2 400 under år 1970 - 1980).
Värdefall för aktier 70 % jämfört med 2 400 % uppgång i guld.
Tänk dig 100 kr faller till värdet 30 kr och du äger aktier medan grannen köpte guld och för 100 kr äger 2 500 kr för samma 100 kr investerade år 1970.
Aktier var inget bra år 2 000 till 2011 jämfört med guld som steg från 2001 med 640 % till 2011. Kanske en "Guldbubbla 2" pågår?
Svenska Generalindex var som högst 400 i mars år 2000. Det skulle ha ökat med 2 560 till 2 960 om det skulle motsvarat utvecklingen på Guldet.
Växla mellan två olika tillgångar aktier till guld och tillbaka till aktier osv är en lyckad metod sedan år 1942. Kanske det fortsätter när folk blir rädda för att äga aktier som rasar köper de guld. Sedan när guldet blivit för dyrt och aktier för billiga, växlar man strategi.
Jämförs när aktier och guld är i balans vid talet 1.
Aktier dyra år 1929 (före aktiebörsfall) talet 0,66 (guld billigt)
Guld dyrt år 1942 talet 4,3
Guld billigt 1971 talet 0,38
Guld dyrt 1980 (aktier billiga) talet 5,94
Guld november 2015 talet 0,51 gör guldet köpvärt och aktier dyra.

År 1973 garanterade amerikanska staten sin valuta USD i guld (guldmyntfoten)

Denna garanti släptes då och det var fritt fram att låta papperspengar förlora allt mer i värde.

Ett gram guld kostade i dagens penningvärde ( år 2016 ) då år 1973, 9,04 svenska kronor.

Guldet kostade i dagens penningvärde (år 2016) nu 31,92 svenska kronor, en värdeökning på 253 %. En verklig ökning i pris efter avdrag för inflation. Investeringen gav en förbättrad köpkraft.

Den svenska inflationen åren 1975 - 2015 har varit i snitt ca. 4,2 % per år.

Förödande för den med pengar i "Madrassen" för 100 kr år 1975 gröptes ur till värdet ca. 19 kr år 2015.

Som jämförelse (Villa / Malmö):

År 1975 sålde Skanska en ny villa för 350 000 kr. Inflation har rullat på och 350 000 kr motsvarar 1 900 000 kr idag.

I verkligheten har idag villan marknadspris 4 400 000 kr. Vilket ger + 2,15 % årlig ränta på ränta värdeökning utöver inflationen som var 4,2 % (villan steg i medeltal med 6,35 % per år och avgår 4,2 % inflation = + 2,15 % per år i verklig ökning)

Guldets verkliga prisökning om villan såldes år 1973 i guld som valuta och såldes 2015 skulle ha gett villapris på hela 6,7 miljoner. Guldet som valuta har en bättre säkerhet än papperspengar.

Papperspengars värde går mot 0 % värde i tiden. Det är staters sätt att utfärda värdelösa skuldsedlar eftersom värdet inte backas upp mot ett verkligt värde (exempelvis guld) (även om det inte är möjligt idag, eftersom det skulle blivit extrem guldbrist)

100 åringen född år 1916 med gåvan 100 kr på banken till 0 % bankränta har idag år 2016 kvar 2,82 svenska kronor på banken, sedan inflationen fått härja i 100 år. Visst det står fortfarande 100 kr på kontot efter 100 år.

Men det hade behövt stå 3 537 kr på kontot för, att motsvara 100 kr i värdet 100 kr år 1916.

 

 

13.03.2016 17:02

 
Den stora börskraschen 1929
Börskraschen i USA år 1929 började med det glada 20-talet. Uppsvinget i ekonomin var formidabel. Optimismen var gränslös.
Citatet som Herbert Hoover (president) levererade år 1928 speglade tillståndet i nationen.
"Vi i Amerika befinner oss idag närmare den definitiva segern över fattigdomen än någon förr i något lands historia. Fattighusen håller på att försvinna. Vi har ännu inte nått målet, men med Guds hjälp skall vi snart få den dag i sikte då fattigdomen är förvisad från denna nation" Herbert Hoover den 8 november 1928
I verkligheten var USA, knappt ett år från den värsta börskrasch som skådats. Där 10 miljoner medborgare hade köpt olika mängder aktier (USA befolkning då 121 miljoner).
Säkert var det få amerikaner som misstänkte, att en ekonomisk katastrof kunde inträffa när som helst. I själva verket hånades rapporter från Mr. Babson en som benhårt varnade för en krasch. Tyvärr fick han helt rätt. Människor blir inte alltid klokare i grupp. Särskilt inte om det nyss varit en stor lycka på aktiebörsen.
Börskursen gick från Dow Ind. Index augusti 1921 kurs 63,9 till 381,17 september 1929. Enastående uppgång på + 497 %. Från högsta nivån föll aktier till indexnivå 41,22 i juli 1932. Värdefall minus 89,2 %. Det tog till år 1959 innan aktiebörsen var på samma nivå som år 1929 som högst. Tänk 30 år! Äga aktier långsiktigt????
Rapporter från massmedia gav exempel på en betjänt vunnit kursstegringar värda 250 000 USD. (anställd på rätt ställe hos en börsmäklare).
Följderna blev klart omedelbara för de som behöll sina aktier från toppen till botten. Drygt 10 % kvar och många hade belånat sina aktier till 6 - 12 % låneränta. Kurserna steg ju mer än kostnaden för lånen. Dvs tills festen var över.
År 1929 fanns 1,5 miljoner arbetslösa och år 1933 var det 12 miljoner. 25 % arbetslöshet. Bostadsbyggandet föll med 90 %. Nio miljoner bankkonton försvann när banker gick omkull. I Kentucky åt gruvarbetare koföda. I West Virginia började man plundra livsmedelsaffärer. I Kalifornien svalt barn ihjäl.
Aktiemarknaden var mer oreglerad på 1920 talet. Aktier köptes även via insidertips som är straffbart idag. Långa kedjor med ägare till aktier i investmentbolag ägdes av investmentbolag som i sin tur köpte aktier i investmentbolag som sedan ägdes av ett investmentbolag. Pyramidspel ungefär eller Ponzi system efter en bedragare i USA.

13.03.2016 13:27

Två spelande folk Holland och Sverige
________________________________________
Grunden för den Holländska Tulpanmanin var brist på tulpanlökar, men ingen brist på sparsamt folk och med stort intresse för hasardspel. (som i Sverige vad gäller spel)

Det fordrades även att folket organiserades och att girigheten
exploaterades.

Handelsplatser skulle etableras och en marknad skulle skapas bland breda folklager.

Ett kompensationsbehov skulle finnas och ett alternativ till hårt arbete.

En underliggande marknad (tulpanlökar) (aktier) skulle skapas.

Likheten finns när det gäller grunden till varför svensken idag och i högre grad före år 2 000 blev trollbunden av Ericssonaktier, Framfab aktier eller vilka namn aktierna hade.

I Holland kunde objekten heta Semper August och den kunde köpas för 5 500 Gulden år 1633, men för 10 000 Gulden
år 1637, då en blygsam värdeökning jämfört med många
Internetlökar till aktier åren 1996 - 2000.

Holländsk medelklass hade årslöner kring 1 000 Gulden per år
och fattigt folk behövde 280 Gulden per år för en fempersoners familj och för att hålla svälten borta.
35 st svältlöner för en Semper August den riktigt fina löken.

Den välbärgade köpmannen med 3 000 Gulden per år i inkomst skiljer sig inte mycket från svensken 200 000 kr per år och
den välbeställde krämaren från Gnosjö med lön lite fördelat
2 miljoner på hela familjen för att få skatten lite lägre.
Nyckelord 10 gånger mer.

Ändå 6 miljoner för en lök i dagens mått.
Den rikaste man kunde hitta hette då i Holland Jacob Poppen
och där graverade man på gravstenen 500 000 gulden.
En modern svensk sådan sten?
330 miljoner SEK om proportionen ska behållas.

Så i modern upplaga kan förnamnet mycket väl vara Fredrik
och efternamnet Lundberg och bostaden ligger inte i Haarlem
och i trädgården lyser få Tulpaner, men i deklarationen lyser fler
aktier.

18 år före år 2000 var vår svenska aktiehandel mycket lugn.
Det var mest Fredriks far och hans bröder som handlade då.
Svenska folket hade inte hört talas om fonder.
Men i Holland hade de välbeställda handlat Tulpaner för dess skönhet och sålt mellan sig.

Vid foten av Pamirbergens sluttning växte kring 120 arter med tulpaner gratis (vilda) men det var då kring 900 - 1 000 talet dessa började spridas på olika sätt och vis.
Till Persien 1050, Balkan 1400, Turkiet 1500, Augsburg 1550,
Wien 1572, England 1582, Frankfurt, Sydfrankrike 1598.

Aktiefonder 1950 England, USA 1960, Sverige 1980 talet.
Vissa likheter men ändå inte.

Franskfödde Carolus Clusius f. 1526 d.1609 fick epitetet
Tulpanens fader efter sin medverkan, att införa den till Holland.
Han dog året efter den stora Tulpanmanin som grep Paris
år 1608 och år 1907 så var den aktiebaserade varianten
i full fart både i Sverige och USA. I USA slutade det
med "The Riche mans Panik" när den mer välbeställda delen av aktiesparare sålde i flock.

I Holland var år 1620 den välbeställda delen av folket i full färd med att byta Tulpaner med varandra och i Sverige 1982 så gillade man inte aktier i breda folklager, och man visste på bredden i Holland 1620 lika mycket om Tulpaner som svensken visste om
aktiefonder år 1982.

I Holland hette aktiemäklare klart rhizotomer (av grekiska rotskärare) och många stod inte särskilt högt i kurs.
De sålde klart tulpanlökar och inte aktier.
Åren 1600 - 1630 fasades rhizotomerna ut och apotekarna
kom med i leken och i Sverige 1980 tidigt, sålde man inte många tulpaner över disk, men ritningar låg klara för aktiefonder.

År 1993 var den svenska fondhandeln i full swing och reklambyråer kunde bevilja höga löner till sina "copyduktiga" medarbetare. rekordet kom lite senare med 1 miljard från staten
som sålde 50 lappar för 100 kronor till den breda massan när
Telia blev mångas första enskilda aktie. Hoppsan 84 blev 42 i kurs.

7 feta år följde både i Sverige 1993 - 2000 och i Holland
1630 - 1637.

I Holland kulminerade Tulpanmanin 1637 och i Sverige år 2000.
Likheten med Holland gällde även slutfasen på 2 - 3 månader
när folk köpte tulpanlökar och i modern upplaga Internet och telekommunikationsaktier till priser som ingen upplevt tidigare.

I slutet välde de aningslösa in på marknaden och stora horder både i Holland februari 1637 som december 1999 till mars år 2000.
I Holland hade Florister kommit in på marknaden, en mellanhand
och i Sverige hade Fondbolagen kommit in som en mellanhand och med ett enda intresse. Bara tjäna på förmedlingen.

I Holland kom fondsäljare till och de hette klart inte det utan
"Värdshusvärdar" och där kunde överbuden lämnas in på
Tulpaner under auktionsliknande former, som om det var
en Internetfond man bjöd på flera hundra år senare.

I Holland hette ett Värdshus "Gyllene Druvan" och i Sverige
pressades Skandia på Bonus till vissa direktörer med
tulpaner på skrivborden och optionskontrakt i sedelpressen.

I Sverige år 1999 jagade man flykten från kvalité, småbolagsaktier
och i Holland köpte man det ingen ville ha för några år sedan.
Admiral de Man för 15 Gulden medan man köpte en mans budskap från Framfab för över 15 kronor.
Admiral de man gick upp till 175 Gulden som mest, men då fick
man en hel lök och i Sverige fick köparen en hel Framab aktie, en andel i en dröm om Internet och enkel (arbetsfri) rikedom.

Men ytterst få (10 st) hade råd att handla med Semper August
lökens pris 10 000 Gulden, 30 års försörjning för en arbetarfamilj.
Men många i Sverige hade råd att handla Framfab, och nu har de
råd att köpa Unibet och lite körsbärsliknande Cherry.

Böldpesten härjade i Holland åren 1633-37, dödsfallen drev upp löneläget i spåren av bristen på arbetskraft.
I Sverige drevs bristen på IT tekniker upp lönerna som kunde
delvis användas till fler aktieköp, som i Holland i grund och botten.

Holländaren var genuint spelsugen, sparsam och riskvillig.
Mer pengar, mer inköpta tulpanlökar, och högre priser på dem.
Mer IT löner och mer IT aktier för det var väl det som skulle
blomma ut. Det gjorde de ju båda de underliggande objekten.

Om Sverige har 200 st fondbolag det får man söka efter på
Internet, men i Holland kunde man dricka sig berusad samtidigt
som man köpte lökar på värdshuset "Djävulen i Kedja".
Något kedjbrevsliknande blev en del fonder, och särskilt
från Länsförsäkringar Internetfonden som såldes strax bortom
krönet på det sista andetaget för den modernare Manin.

I Holland slutade man att bry sig om den egentliga underliggande
löken. Lökar som tidigare hade kastats på dynghögen gick bra att sälja till bönder, hantverkare och många som kom in alldeles för sent i marknaden, med sin handpeng i form av boskap (bönder).
I Sverige gick det bra med PE 200 aktier i vilken Teknologifond som helst. Courtagen luktade inte dynga just då.

Paniken kom i Holland när en helt vanlig dag med handel på ett
av värdshusen gick fel. Ingen bjöd längre på lökarna.
Det tog bara veckor innan paniken var total och 90 - 95 %
av värdet var borta.

Hela den spekulativa delen var helt borta efter 2 - 3 månader.
Belånade (hårt) spekulanter gick i KK och stora tragedier
uppenbarades. Årstakten på förluster låg kring minus 76 % per år.

Lite längre fram år 1643 såldes Admiral van der Eijchen för
220 Gulden, men år 1637 kostade löken 1 345 Gulden.
83 % värdefall och i Sverige såldes Ericsson för 153 kronor och hela veckan just nu för kring 20 kronor dvs 86 % värdefall.

Just nu i USA har det aldrig förekommit sådan volym handlade
micro och småaktier med dålig lökstatus om det varit i Holland.
Den som trodde aktiemanin var över år 2000 kan nu se på
300 % högre volym handel än år 2000 (Nasdaq OTC:BB listan)

I Holland var volymen handlat så uppskruvat att rekorden
låg kring 10 ägare till samma lök per dag.
Åren 1633 - 1637 en total Holländsk handelsvolym på
40 miljoner Gulden. Så mycket pengar som inte ens fanns.
Samtidigt rasade en Fransk Tulpanmani som även föll.

Sommaren år 2002 föll även mycket aktiefonder samtidigt när
småsparare, fondsparare och försäkringsbolag sålde allt för
många aktier simultant. År 1999 sålde 100 st svenska IT
insiders sina Internetaktier relativt simultant för i snitt
100 miljoner var. I Holland hann många av Tulpan insiders
sälja till de breda folklagren före februari 1637.

13.03.2016 13:12

Moskva Bubblan + 2 248 % (8/10-98-8/11-05)
________________________________________

Om villan som kostade 2 miljoner år 1998 kostade 44 miljoner
idag?

Skulle man köpa idag för 44 miljoner?

I princip så är det lite åt det hållet i fondköpen i en aktiefond som
är starkt beroende av Moskvabörsens utveckling.

Skriv ut dagens Power Point så ser Du lite bättre, att ägarna av Östeuropa och Rysslandsfonder bör vara medvetna om att riskerna
för plötsliga vinsthemtagningar bör komma.

År 1998 den 8 oktober stod Moskva index i 41,35 och nu 971,21.

Värdeökning 2 248 %.

Robert Schiller, ekonomen som i tid pekade ut Börsbubblan
år 2000 (boken Irrational Exuberance, den bok som inte låg
på rådgivarnas bord mars år 2000 (men på mitt bord i tid))
han pekade redan då på en rad marknader som steg under 5 år.
Hur gick det sedan nästa 5 år.

13 st av 20 st föll i värden nästa 5 år. 65 % risk för bakslag.

Moskva boomen kommer till slut att nå sin mognad.
Boom är namnet på uppgångsfasen.
Burst är namnet på deflateringen av bubblan.
Bubblor brister och uppstår på nytt.

Moskvabörsen hade en minibubbla åren 1995 - 1998, rena
förövningen till en ännu mastigare (bubbla) boom.

Det var ingen som reagerade nämnvärt bland den breda massan
köpare av svenska aktier år 1980 - 2000 (ca. + 6 000 %)

Massmedia visar inte överst på dagens sida över fonders priser,
var ifrån boomen startade och när och hur mycket som värdet
ökat från den tiden.

Det man inte vet något om ser man inte och det man inte
ser bekymrar inte.
Det man inte bekymrar sig för har man ingen mental eller
fysisk beredskap på.
Det som den breda massan kände åren 2000 - 2002 för
Stockholmsbörsen var 70 % mindre. Värdefallet
4 200 % enheter av de 6 000 % som på höjden av bubblan.

Nu är bubblan åter uppblåst 1980 - 2005 + 3 870 % men
inte ännu på nivå 6 000 % (År 1980 - 2000 storhetstiden)

Tidigare fem års rekorden på uppgångar handlar om länder
som Filipinerna (+ 1 253 % + 43 % till + 1 792 % för 10 år)

Chile (+ 689,7 % + 104,2 % till + 1 408 % för 10 år)

Filipinerna bubblan var 1984 - 1994

Chile bubblan var 1985 - 1995

Det finns även exempel på bubblor som efter fem års uppgång
inte höll vidare nästa fem år.

Latinamerika trenden är bara repriser.

Mexico åren 1984-89: + 501,7 % uppgång och
vad hände sedan 1989-94?
Värdefall 50,9 % dvs 246 % uppgång under 10 år.

Timing med att inte delta i nedgångsfasen är viktigt.

Stockholmsbörsen tog tid på sig att dala med 70 %.
6/3-00 - oktober 2002 kring 32 månader
och snitt 2,1875 %/månad.

Det finns en 2 % regel.
Ofta sker värdefallen med 2 % i snitt per månad.
Det är passiva beslutsfattare som råkar mest illa ut.
De som inte gör något på mycket länge förlorar mycket.

Tänk på 2 % - regeln!

Senaste vinsthemtagningarna i Moskva var inget att tala om
och är ren historia.
22 gånger pengarna på rygg för den som köpte 8/10 år 1998.

Varningar för villa och bostadsrätts bubblan duggar tätare
än vi ser någon varning för en bubbla som är på väg mot sin
mognad.

Moskvabörsen slår ut en hel del andra bubblor.
men det finns 20 000 % bubblor från silvermarknaden.

Mest klassisk är den från 1600 - talets Tulpanlöks era.
+ 5 700 % och uppblåst bara på så kort tid som 3 år.

Dåtidens Ericsson var en lök.

Admiral van Leijeken och 15 miljoner för en lök i dagens
penningvärde dvs två Lidingövillor för en lök.
Det gällde att inte ha den i köket bland gul lök.
Dyr löksoppa var risken. (Hände faktiskt olyckor åt det hållet
när folk tog en tugga i fel lök)

Daytraders i Holland drog in 4 miljoner per år i dagens
penningvärde och det är nog mer än de drog in år 2000 - 02,
men kanske möjligt år 1995 - 2000.

Studera dagens Moskva bild och så får vi säga att kom
inte sedan och säg att Du inte visste.

Att när bubblan sprängs, att det inte var naturligt.
Det är troligen ohållbart med 50 % värdeökning per år i
evighet som på Moskvabörsen.

Här är 15 års ränta på ränta för 50 % ränta per år: 100 000 kr in

År 0: 100 000 kr  (villan 2 miljoner)
År 5: 759 000 kr
År 10: 5 766 503 kr
År 15: 43 789 000 kr (villan 437,89 x 2 miljoner = 875,78 milj)

Genom att låsa in vinsterna efter hand, kan grundkapital och
vinster säkras.

100 i grundkapital kan efter vinsten 100 % innebära att

200 får inte delta på Moskvabörsen utan bara 100

Grundkapitalet 100 står nu till 2 % bankränta

100 blir åter 200 på Moskvabörsen

100 grundkapital + 100 vinst + 100 ny vinst

200 får delta på Moskvabörsen

200 växer till 400 (vinst 200)

300 får delta på Moskvabörsen och resten till bankboken

En enkel kapitalhantering som ger skydd för den mängd
pengar som aldrig får spelas bort.

Men ofta sker inte den här hanteringen.

Arvet 1 000 000 kr år 1998 betalades in till 100 % på det
så säkra aktiefondkontot?
Hur är värdet vid inbetalning mars 2000?
Lägre än 1 000 000 om det följt index för aktier på Stockholmsbörsen.

Läsare närmar sig en otrevlig sysselsättning.
Deklarera.

Passa på att samtidigt rita ett cirkeldiagram över alla
tillgångar, som ritas in som pajbitar med proportionell andel.

Peka ut de riskfria och de med risk.
Färga de riskfria gröna (bankbok, räntefond).
Resten rött som kan få klart andra värden även mindre.

Är ytan som är röd exakt så stor som Du vill ha det år 2006?

Om inte gör förändringar i tid och rita en ny bild.
Lägg den nya bilden under huvudkudden och sov gott hela
år 2006, men gör då och då lite fondväxlingar också, men
gärna på dagtid.

I skrivande stund år Moskvabörsen + 1,31 % idag, så
nu + 2 277 % värdeökning från 8/10-98.

Vem behöver Absolut Vodka när vi har en högre berusning
med halt 2 277 % i innehållet? (se bilden i PP

13.03.2016 11:24

År 2000 i mars, varnade jag mina betalande kunder för börskraschen och uppmanade dem, att sälja aktier. Servicen med tidiga varningar, hade startat redan år 1996. Nu gäller det istället att njuta av pensionstiden. Servicen med tidig varning driver andra vidare sedan år 2006.

Ovan lite information om historiska myntslag i Sverige och hur inflationen till slut gör slut på det mesta av värdet på rena papperspengar

När är det värt att äga aktier?

Normalt att inte få betalt för risken i aktier under 20 år efter den högsta värderingen på marknaden  (04-07-13)
________________________________________
 
Bör man fästa sig vid vad vi kallar "Historiska likheter".
Upprepar sig masspsykologin på aktiemarknaden?
När gör den det och hur ser värderingen på marknaden ut vid just dessa tillfällen och vad har hänt åren före?
 
Hur har företagens verkliga vinster utvecklats och vad har den "Galopperande massan" dragit för slutledning?
 
USA marknaden är betydelsefull med sina 45 % av den globala marknaden, svänger den med till 70 % likhet med den globala aktiemarknaden.
Standard & Poor Composite aktier är organiserade i ett index med det är stora bolagen.
 
I princip förköper sig massan ständigt när PE 20 eller högre gäller.
Vid PE rekorden 24 - 44 har massan prickat in den verkliga omvända Timingen att vara på helt fel plats vid helt fel tillfälle.
 
När bolagens vinster tar fart har massan inte tolkat de ovanligt bra vinsterna som tillfälliga, utan mer som eviga.
Kursutvecklingen på aktier har långt högre uppgång och brantare uppgång än motsvarigheten för verkliga vinster.
Verklighetsförankringen förlorade fästet år 1982.
Sedan år 1880 har inget liknande skådats.
 
Exempelvis steg Dow Jones index 1994-1999 + 200 % medan verkigheten för personliga inkomster och BNP växte med 30 %.
Hälften av nämnda 30 % berodde på inflation.
Företagens vinster steg med mindre än 60 % och från låg nivå.
Studera talen + 200 % som är 170 % mer än den verkligt underliggande tillväxten i USA och 140 % mer än bolagens verkliga vinsters utveckling.
Slutsteget på en aktiebubbla blåstes upp och tidigare historiska likheter sedan år 1901 gav nästa 20 år efter bristningen av bubblan en real avkastning på: nästa 20 år och snitt per år efter inflation.
 
1901: - 0,2 %
1929: + 0,4 %
1966: + 1,9 %
 
Den bistra verkligheten är att det är bara vid rätt PE värdering av marknaden som massan får en arbetsfri ränta på 15-20 % per år i 10 år.
De låga PE värdena har effektivt pekat ut när.
 
Höga PE värderingar har effektivt pekat ut katastroferna på aktiemarknaden.
Att göra sina stora inköp av aktier vid rätt PE värdering var bl a åren 1900,1920,1921 med PE 5-6 värdering. Vid något högre PE 6-7, åren 1918,1922, 1982.
 
För att låna ut sina pengar till amerikanska företag utan betalt för risken och för i stort en belöning på 0 % realt och under 20 år.
Det hade varit PE 20-25 värdering åren, 1929, 1965, 1966.
Inte ens PE 15-20 var säkert, där åren 1909, 1910, 1970, 1971, 1972,1973 lämnade massan med i stot + 20 år med gratis inlåning till aktiemarknaden.
 
Just nu har PE 44 rekordet och från år 2 000, vilket ser ut att upprepa vad som brukar hända.
S&P 500 index föll den 24/3 år 2000 till 12/7 år 2004 med 27 %.
Går index i sidled till den 24/3 år 2005 har de första 5 åren efter vår moderna upplaga på det 20 års räntelösa kontot påbörjats och de första 5 åren har klarats av.
 
Om myten om köp och behåll aktier långsiktigt behöver avlivas, så spara dagens brev eller skriv ut det i pappersform.
104 år med samma förlopp är väl lite väl länge för att rycka på axlarna.
Vi vet från historien att det är just vad massan gör.
Rycker på axlarna och får is i magen råd från de ovetande, eller från de vetande men beräknande med divergerade intressen med massan.
 
Vi är mest intresserade av dig som läsare och din effektiva hantering av dina aktier och aktiefonder.
Handla ut och in på aktiemarknaden efter masspsykologin är det som överför kapitalet från kollektivet till individen som är duktig på att agera vid rätt marknadsläge.
Köpa vid massans irrationella reaktioner.
Panik ger fler säljare och lägre priser, vilket tolkas av massan som perfekt utträdespunkt. Man säljer relativt billigare.
 
Inköpen vid högsta kurs år 1929 gav realt tillbaka pengarna år 1958 och inköpen år 1966 gav pengarna tillbaka år 1992.
När pengarna kommer tillbaka för de som köpte 2 000?
+ 25 år till 30 år säger de historiska likheterna och räknat från år 2 000. Med historiens hjälp kring år 2025-30.
Men det kan även ta till år 2 045, eftersom den uppgång som inträffade år 1982 - 2 000 är realt på en sådan nivå, att ursköljningen från PE 44 nivån skulle kunna följas av en lika
häpnadsväckande nedgång.
Den har vi ännu inte fått uppleva.
Värdefallet 27 % är då bara en försmak på det räntelösa 40 års kontot.
 
Under perioden år 1994-1999 steg inte villapriser med 200 % som aktierna utan blygsamt.
Villapriserna har tagit över rollen som bubblare.
Det är vanligt att spekulationen från massans sida växlar tillgångsklass.
En global fastighetsbubbla kan ha blivit delvis uppblåst.
Problemet är att erkänna den och sedan längre fram notera den.
 
Just nu kan vi notera att Svenskar fått tillbaka 50 % av sina dyrköpta värden i svenska aktier från högsta värdering.
Det krävs ganska mycket kapitalt för att efterfrågan ska driva priset så högt att det även återbetalar kapitalet realt (inflationen rullar på sedan år 2 000).
Lägger man sedan till en kalkylränta på 5 % för risken i aktier (betalt för risktagande) så är flertalet med de stora kapitalet avlidna när den kalkylen är hemma.
 
En köp och behåll uppfostrad massa får sällan mer än ett perfekt inköpsläge och ett perfekt utträde över sina + 40 år som sparare.
 
Men den som uppfattat att Trading (ut och in på marknaden) fungerar, behöver bara agera tvärt om.
Spekulera i värdefall när det är bäst (blanka) och spekulera i uppgång efter stora värdefall och panik, som nyss börjat vända upp med prisuppgång.
För fonder är det ytterst få fonder som innehåller momenten blanka (Vissa Hedgefonder och vissa Bearmarketsfonder) och  strategin får växla mellan att vara spekulativ för uppgång och
stå utanför vid marknadsrisk värdefall (korta räntefonder)
 
Utvecklas den svenska börsen mycket avvikande från den globala?
Inte särskilt troligt med en så globaliserad ekonomi.
Därför är det viktigt att även se till att nära och kära eller vänner till Dig får klart för sig de historiska likheterna. Frågan är om de har insikten?
 
Dagens brev får därför (som undantag) sändas vidare till en vän eller bekant som Du tror skulle behöva rätt information om den troliga utvecklingen på aktiemarknaden.
Hur strategier kan leda till bättre pension än för den breda massansom bara följer med just massan.
 
Det är fullt rimligt att kalkylera med + 7 % bättre ränta än massan och per 10 års period om samma typ av vägledning håller som åren 1997-2004 genom detta nyhetsbrev.
Utan att vara någon garanti eller from förhoppning.
Läsare sedan 3 - 4 år kan säkert intyga och vissa är villiga att prata med en viktig vän till dig som resonerar som den breda massan.  
  
 
 
År 1901 PE 25 värdering S&P aktier föll realt - 67 % till 1920-06
5 års real utveckling inkl. utdelning + 3,4 %/år
10 års real utveckling inkl. utdelning + 4,4 %/år
15 års real utveckling inkl. utdelning + 3,1 %/år
20 års real utveckling inkl. utdelning - 0,2 %/år
År 1929 PE 32,6 värdering S&P aktier föll realt - 80,6 % till1932-06
5 års r.utv. inkl. utd. - 13,1 %/år
10 års r. utv. inkl. utd. - 1,4 %/år
15 års r.utv. inkl utd. - 0,5 %/år
20 års r.utv. inkl. utd. + 0,4 %/år
År 1966 PE 24,1 värdering S&P aktier - 56 % till 1974-12
5 års r.utv. inkl. utd. - 2,6 %/år
10 års r.utv. inkl. utd. - 1,8 %/år
15 års r.utv. inkl. utd. - 0,5 %/år
20 års r.utv. inkl. utd. + 1,9 %/år
År 2004-07 PE 22 värdering S&P aktier - 27 % sedan högsta 24/3-2000. Index 1 527 föll till 1 114  12/7-04. Skulle fortfarande - 27 % gälla som värdefall till den 24/3-05, så ligger det årliga värdefallet på över 5 %.